- Project Runeberg -  Nordisk universitets-tidskrift / Andra Årgångens andra Häfte. 1856 /
157

(1854-1866)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En blick på de statsekonomiska resnltaterna af Riksdagen 1853—54 af Prof. Th. Rabenius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

forslingen af deras tunga produkter. Dessa jernvägar
anla-des äfven med bidrag af allmänna medel, hvilka dock
anvisades till utgående såsom lån af den under Konungens
disposition ställda Handels- och Sjöfartsfonden. Af dessa mindre
jernvägar, hvilka nu, till en början, ej erhöllo något bidrag
från Ständerna, var blott en beräknad för lokomotiv, neml.
den från Norbergs grufvor till sjön Amänningen, hvarifrån
vattenkommunikation fortgår till Mälaren genom Strömsholms
kanal.

Erfarenheten hade emellertid ådagalagt, att, om äfven det
enskilda intresset för jernvägsföretagen var ganska lifligt,
knappt någon enda jernvägsanläggning kunde komma till stånd
utan understöd från Statens sida. Äfven till de små
hästbanorna i bergslagen hade lån erhållits af allmänna medel.
Det syntes sålunda kunna tagas för gifvet, att minst något
större jernvägsföretag kunde fullbordas utan mer eller
mindre direkt medverkan från Statens sida. När Staten sålunda
i alla fall fick bekosta jernbanornas anläggning, så syntes
det bästa vara, att Staten tog hela ärendet i sin hand för
att derigenom vinna tillräcklig garantie för dess
ändamålsenliga utförande, och att det Allmänna verkligen bereddes de
fördelar af dessa företag, hvilka det, till följe af bidragen till
desamma, hade rätt att vänta. Ledd af dessa åsigter
anbefallde Konungen Chefen för Topografiska corpsen att anställa
undersökningar och sedermera inkomma med förslag till
stamjernbanor. Detta förslag var ungefär detsamma som Grefve
Kosens. En hufvudbana skulle gå i sträckning från Göteborg
till Stockholm, öfver Alingsås, Örebro och Vesterås, till
hvilken tvenne grenbanor borde ansluta sig, en från Stockholm
till Gefle, en annan från någon punkt på banan gå öfver
Christinehamn och Carlstad till Norge. Den andra
hufvud-banan borde från Stockholm gå söderut, dela sig vid
Linköping och med sin ena arm gå till Carlshamn såsom
slutpunkt, med den andra öfver Jönköping till Malmö.
Kostnaden för dessa banor anslogs till något öfver 47 millioner.
Till de <853 sammanträdande Ständerna afgaf Konungen en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:25:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordutid/2-2/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free