Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En blick på de statsekonomiska resnltaterna af Riksdagen 1853—54 af Prof. Th. Rabenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mellan Rikets båda förnämsta städer kunde vinnas genom att
gifva jernvägen en föga betydlig utsträckning, så att den, i
stallet för att sluta vid Örebro, leddes till Köping, hvarigenom
Venern förenades med Mälaren. Till detta nya och större
jernvägsföretag hade Grefve Rosen, som allt fortfarande stod
i spetsen derför, lyckats förskaffa sig understöd af tvenne
Engelska hus, hvilka erbjödo något olika vilkor. Ständerna
beslöto denna gång, att, om ett bolag bildade sig för
anläggande af jernvHg mellan Hult och Köping, Svenska staten,
under en tid af 40 år, garanterade detta bolag en inkomst
af fem procent å anläggningskapitalet, hvilket, enligt
kost-nadsförslaget, beräknades till 5 millioner, emot vilkor, att
banan jemte alla byggnader och all materiel vid nämnde tids
slut tillföll Staten, samt att bolaget bildade sig och började
arbetet inom slutet af 1852 och så fortskyndade detsamma, att
banan kunde för allmänna rörelsen öppnas före 4855 års
utgång. Sedan en af Konungen tillsatt Komité verkställt
ytterligare undersökningar, bildade sig ett bolag, som erhöll ny
oktroj den 13 November 1852, hvarefter arbetet, ehuru
endast pro forma, börjades innan utgången af år 1852. Det
andra af de af Ständerna uppställda vilkor var således
upp-fylldt, och arbetet fortsattes med allvar sedermera under
följande år. Huruvida det tredje vilkoret blifvit uppfylldt fä vi
nedanför tillfälle att anmärka.
Vid denna Riksdag visade Ständerna sitt intresse för
jernvägsföretagen ej allenast genom att erbjuda förmånligare
vilkor för den nu i större utsträckning föreslagna jernvägen
från Venern, utan den redan förut genom undersökningar
förberedda jernvägsanläggningen mellan Nora och Örebro
erhöll äfven understöd från Statens sida dels genom ett
kontant anslag, dels genom beviljande af ett lån, båda
tillsammans uppgående till hälften af den föreslagna
anläggnings-summan.
Under 1851 och följande år hade äfven åtskilliga mindre
jernvägar, beräknade för hästkraft, kommit till stånd eller
blifvit påbörjade. De äro anlagda i bergslagen för att lätta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
