Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nande, skilja vår församling från den kyrka, som erkänner
den Augsburgiska bekännelsen. Den innehöll ock en
blandning af sanning och villfarelse, emedan den, ehuru i öfrigt
renlärig, upptagit flera calviniserande ställen och uttryck utur
den Heidelbergska Agendan. Detta bevisas genom en mängd
exempel*). Följden var, att Handboken upphörde att
begagnas, exemplaren deraf indrogos och Micronius lemnade
riket. Hertig Carls vrede gaf sig tillkänna genom en skarp
skrift mot presterskapet vid 1602 års Riksdag, der han
beskyllde dem för cryptopapism, o. s. v. Så slutades första
akten af striden.
Nu börjar den andra, vida märkligare. Sedan Hertigen
år 1604 blifvit vald till Konung, fann han sin yttre
ställning betryggad och ansåg sig väl derföre kunna våga mera.
Han träder nu allt öppnare fram på stridsfältet. Såsom alla
Konung Gustaf I:s söner var han en lärd man och den
tidens lärdom var mest theologisk. Han hade ett skarpt
hufvud och hans skrifter vittna om en för den tiden utmärkt
stilistisk, förmåga. Icke heller besvärades han af
blygsamhetens misstroende till egna krafter. Sistnämnde år utgaf
han af trycket tvenne hithörande skrifter. Den ena var en
Cateches, hvari ordningen är densamma, som i Luthers
cateches, men innehållet är hufvudsakligen utarbetadt
efter den Heidelbergska catechesen. Den reformerta kyrkans
lärosatser finnas här i mildrad form med uteslutande af de
för lutheraner mest anstötliga **). Grenast var Olaus Martini
*) Ett sammandrag af dessa anmärkningar finnes bos Baazius, 1. c.
pag. 602 ff.
**) Titeln Sr: Catechismus, heller Rätt ChristeJigh Kennedom om
våre Ghristelige Troos nödhtorfteligeste Artikler, Hufuudbpuncter
och Stycker, af then helga Scrifts rätta grund och förstSnd
sammandragen för the eenfallige Christne. Tryckt j Stockholm Anno
Dni 1604, 114 blad in 4:o. Jemföres dénna cateches med den
Heidelbergska, sfi finner man likheten hufvudsakligen vara följande.
Budorden äro upptagna i enlighet med reformerta kyrkans satt,
så att första budet börjas med orden: Jag är Herren m. m.,
förbudet af bilderdyrkan är det andra, och nionde jemto tionde
buden äro sammanslagna till ett enda. Förklaringarne öfver
budorden 8ro ock nästan alla endast omskrifningar af de i Heidelbergska
catechesen. Uti andra afdelningen (trosartiklarne) sluter sig svaret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
