Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
färdig med en vederläggning, som dock ej är tryckt, men
på första frågan mycket nära till den motsvarande (?6:te fr.) i den
Heidelbergska catechesen. Det på första frågan i andra art. närmar
sig mera till Luthers lilla cateches, men i de följande ligger
Heidelbergska catechesen till grund. Dock Sr det för lutheraner
mest stötande förmildradt eller uteslutet; så t. ex. äro fr. 47 och
48 i den Heidelbergska, hvilka bestrida den lutherska
uppfattningen af communicatio idiomatum, uteslutna, men den
reformerta läran härom är, ehuru mera förtäckt, inlagd i svaret pä
de nästföregående frågorna. Uti tredje artikeln närmar sig vfil
svaret på första frågan till Luther, men sedermera bar
Heidelbergska catechesen blifvit temligen nära följd, ehuru här, såsom
öfverallt, med tillägg och omskrifningar. Tredje afdelningen (Bönen
Fader vår) är nära nog trogen, dock paraphraserande,
öfversätt-ning. Blott en fråga (vid 7:de bönen) är tillagd. Såsom fjerde
afdelningen äro frågome ”om predican ternes Em bete och Nyckeln”
ställde. Dessa stycken sluta sig nära till fr. 83—85 i
Heidelbergska catechesen, men innehålla åtskilliga tillägg.
Femtestycket handlar ”om the helighe Sacramenl i gemeen” och är
før-fattadt med mycken omsorg ett undvika anstöt. Så i svaret pA
första frågan, definitionen på sacrament, hvari Heidelbergska
catechesen följes, utelemnas orden derstädes: "instituta, ut per ea
nobis promissionem Evangelii magis declarent et obsignenL” Sä
införes sedan en ny fråga om åtskillnaden melhin G. och N. Testa
Sacrament, en åtskillnad, som de lutherske Theologerne ansågo
förbises af Calvjnisterne. Den följande afdelningen ”om döpeben”
är mera sjelfständigt bearbetad, närmar sig äfven mera till Luther
och innehåller endast på några ställen tydliga hänsyftningar pä
Heidelbergska catechesen. Nästan ännu mera är detta
förhållandet med den följande afdelningen, den ”om Altarens Sacrament.**
Åtminstone är denna afdelning skrifven af Konungen sjelf, såsom
de hithörande spridda blad af Konungens egenhändiga manuscript,
hvilka förvaras i Riksarchivet, tillräckligt utvisa. Inom dessa sista
afdelningar förekomma ställen, som noga öfverensstämma med
Konungens vanliga uttryckssätt. Sist tilläggas några frågor om
tacksamhet och lydnad, form för skriftemål, åtskilliga bönesäU,
hu*-taflan ocb flera Symbola (Nicænum, Constant., Tolel., Chalced.,
Ephes., etc.) Olikheterna med Heidelbergska catechesen bestå dels
i formen, eftersom denna följer en från indelningen i
hufvudstveken helt afvikande rea lord ning, dels i stilen, som genom långa,
invecklade meningar och tillägg blifvit i den Svenska bearbetningen
mycket försämrad, dels slutligen i de öfverallt tillsatta ofta mycket
vidlöftiga bibelställen. Att denna Cateches blifvit författad redan
år 1593 och då förevisad för den bekante Mag. Er, Skepperus,
aom afstyrkt utgifvandet, berättar Baazius, 1. c. pag. 588, med
åberopande af Skepperi derom afgilna betänkande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
