Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvaraf Baazius gifvit ett utdrag *). Catechesen var dock så
skickligt och försigjtigt affattad, att ehuru dess calviniserande
syftning ej kunde misskännas och den derföre ogillades, likväl
ej deraf gafs stor anstöt. Annorlunda var förhållandet med
den andra skriften Konungen s. å. utgaf och som var en af
honom sjelf gjord öfversättning af en tysk skrift**). Den
vidlöftiga titeln är: ”Någre synnerlighe Bevijs, vtdragne a!
the gamble Kyrkiones Lärare, sampt Doctor Luthers och
Philippi Melanchthonis eigne Skrifter, Så och af then helige
Skrift, om then personlige Föreening, som är vthi the tvenne
Naturer j vår HERre JEsu CHristo. Theslikes Om
Altarens Sacrament, huru the Tree Evangelister och S. Paulus,
Item then Augsburgiske Confession, sampt Doctor Luther
och Philippus Melanchthon, om them lä re och tale, hvad the
äre, och om theres rätte bruk. Och til thet sidste Någre
Christelige och nyttige Frågestycker om thet högvärdige
Altarens Sacrament” (Stockholm 1(504, 48 blad in 4:o). Boken
utgafs anonymt, men Konungen blef snart känd såsom
ut-gifvaren, och att han det var, berättas han icke hafva dolt.
Om Sjelfva boken är ej mycket att säga. Originalet är
ännu ej påträffadt af våra historieforskare och bokkännare.
Det hörer till den nästan oräkneliga massan af den tidens
stridskrifter och är ingalunda bland de utmärktare bland
dessa. Grundåsigten är, ait de senare Lutherske
theolo-gerne uti frågorna om communicatio idiomatum och
Nattvarden i hyperorthodoxi gått vida öfver rätta gränsen och
derföre afvika ifrån Kyrkofädernas äfvensom från Luthers
och Melanchthons härom afgifna yttranden. Författaren böljar
med anförande af ställen utur Ignatii, Justini, Athanasii och
andras skrifter, öfvergår derefter till Luther och Melanchthon,
införer sedan Symbolum Athanasianum, Cypriani trosbekän-
•) 1. c. pag. 615 ff. Konungen fann ock nödigt att i offentligt
placat försvara sig mot beskyllningen, att han ville införa den
Heidelbergska Catechesen. Palmsk. Act. Eecl. T. IV. P. IV.
**) Konungens egenhändiga manuscript finnes i Riksarchivet, och äfven
alla deri anbragte rättelser äro med Konungens egen hand. Alt
boken är öfversättning från Tyskan, slår visserligen icke på titeln,
men är sedermera af Konungen erkändt i hana bref till
Erkebiskopen den 24 Dec. 1606. (Palmsk.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
