Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om Erkiebiscopen thenne lnstantiam vil framsättie och säye:
Gudz sanne kennedom kommer coelitus, af himmelen,
Tlier-fore kan man then icke bekomma medh någon flijt heller
annan konst. Här til vij svare, att snbordinata intet sträfve
emoot hvartannat. Thet är och väl sant, at Skriften och
Gudz kennedom kommer coelitus: Men man skal ther hoos
merckia, at thette förståndet och thenne Gudz kennedom
gifz menniskian antingen iminediate, vthan något medhel,
heller och mediate, medh medhel, Immediate hade
Apost-lerne Gudz kennedom och Skriftennes förstånd: Men nw gifz
oss Gudz sanne kennedom och Skriftennes rätte förstånd
mediate, och therföre behöfve vij the konster som oss före
och hielpe til Gudz sanne kennedom och Skriftennes rätte
förstånd.” Detta profstycke må här vara nog. Man finner, att
hvad Erkebiskopen främst yrkade, nemligen att läran om
Christi person var ett trosinysterium, det medgifver
Konungen, men utbreder sig vidlöftigt i det ämne, som
Erkebiskopen blott i korthet vidrört, nemligen om förnuftets bruk
i allmänhet, och framställer detta, såsom den
hufvudsakliga stridsfrågan. Hvad Konungen här skrifver, träffade
väl icke egentligen Erkebiskopens argumentation. Men här
funno dock med rätta båda motständarrie den principiella
tvistepunkten, ty Konungens calviniserande åsigter utgingo
från en rationaliserande uppfattning af dogmerna om Christi
person, sacramentsbegreppet och nattvardsläran, och om rig-»
tigheten af denna uppfattning och om de deraf dragna
con-sequenser handlade striden. ^Man kan ock deraf lätt finna,
huru Konungen med god beräkning satte denna deduction i
spetsen för sin polemik, för att sålunda förklara den
motsatta åsigten vara oförnuftig. I Sjelfva verket sköt han dock
förbi målet, ty hufvudfrågan var endast om förnuftets bruk
i trosmysterierna, och, om Konungen skulle med full
con-sequens hafva genomfört sin argumentation, så hade han ej
kunnat undgå att neka dessa mysterier, hvilket dock var
långt ifrån hans mening.
Stridskriften var nu utgifven — utgifven i Konungens
eget namn*). Hvad skulle nu Erkebiskopen göra? Hans
") En bifriga dr, huruvida Konungen sjelf författat den eller låtit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
