Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ställde distinctionen mellan voluntas Del antecedens och
con-sequens, och frågade, om Forbes antoge denna distinction.
Denne sade sig icke neka den, men att här var fråga oin
första upphofvet till förkastelsen, hvilket han sade Gud vara.
Detta förklarade Erkebiskopen vara ett ogudaktigt och hädiskt
yttrande och vände sig till åhörarne med fraga, om det icke
så var. Så fortgick disputationsakten och vände sig hel och
hållen kring läran om nådevalet. Erkebiskopen fortfor allt
jemnt att vara den hufvudsaklige opponenten och ibland de
öfrige framträder allt mera d. v. Theol. Professorn Johannes
Rudbeckius, den sedermera namnkunnige Biskopen i Westerås.
Forbes synes ofta hafva blif\it bragt i trångmål, men
möjligt kan ock vara, att protocollsförarne ej så lätt kunnat
uppfatta hans yttranden. Akten fortsattes ända till dess det
inbrytande mörkret föranledde afslutandet. Detta skedde
med de orden af Erkebiskopen: ”Irenæus skrifver, att de fordne
Germaner tillstoppade sina öron, när de hörde några
för-smädelser mot Gud; då vi ock nu äro alldeles uttröttade af
de försmädelser mot den högtlofvade Guden vi af denne
främmande mannen hört hafve, vilje vi bedja Gud, att han
honom, såsom ett borttappadt och vilsefarande får, måtte till
sitt namns ära till den rätta vägen återföra”; hvarpå Forbes
svarade: ”Gud omvände oss alla alltid”! — Så slutades
denna märkvärdiga disputationsakt. Om Konungen påräknat,
att genom densamma’ någon vinst skulle beredas för hans
syftemål, så misstog han sig häri fullkomligt. Alla
underrättelser instämma deri, att Forbes ansågs hafva lidit
fullkomligt nederlag. Besynnerligt kan ock synas, att
Konungen, som aldrig i sina skrifter vidrörde prædestinationslaran,
likväl tillät både Micronius och Forbes uppträda såsom denna
läras försvarare. Månne väl Konungen sjelf i hemlighet lutade
deråt? Eller månne han ansåg den såsom en öppen, en mera
likgiltig fråga, om hvilken de motsatta lärosätten borde kunna
’ inom samma kyrka inrymmas? Huru än härmed må vara,
säkert är dock, att genom dessa medhjelpare och just
genom deras försvar af denna lära motverkades, ja
tillintetgjordes all utsigt till framgång. Efter misslyckandet af detta
försök insåg Konungen troligen, att motståndet var allt för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
