Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvartill skulle detta slags bevis gagna? Att för den
gängen utestänga exercitanten från rättighet att ailägga prof
inför konsistorium eller fakultet, har nästan alltid visat sig
föga gagna den näpsta exercitauten eller den latinska
stilöfningen. Ja! för att icke tala om det motbjudande och
förhatliga uti allt så beskaffadt philologiskt fiskalsembete,
hvartill tjenar det på det hela? Den som sä utestänges, eggas
deraf sällan till förnyad och mera ansträngd öfning, ty han
kan nästa gång, genom ett fiffigare begagnadt biträde, taga
6ig fram till det minimum af kunskap, som kan godkännas,
först i skriföfningarna, och sedan i stilprofvet.
Visserligen har man kunnat märka, att det är långt bättre
bestäldt med deras skrifning, som studera sitt latin för den
philosophiska graden, än med de öfrigas, men äfven med
de förras skrifning är ej förhållandet sådant, det borde och
kunde vara.
Bland orsakerna till detta missförhållande räkne vi först
och främst den omständigheten, att elementarläroverkens
alumner icke till universitetet ankomma med den latinska
sprakkunskap, att de besitta en tillräcklig skrifskicklighet
att lägga till grund för fortsatta, högre skriföfningar och att
i dessa finna en nöjsam sysselsättning. En annan orsak anse
vi vara den, att den s. k. Chrian eller afhandlingen är
före-skrifven såsom den form, i hvilken det latinska skrif prof vet
skall afläggas af alla dem, som tillämna någon gradualexamen;
och det göra de flesta, som läsa latin. Den tredje orsaken
anse vi vara den, att vederbörande auktoritet icke kan med
full tillförsigt döma om skrifprofvets sjelfständighet, hvilket
kommer dels af den nyss nämnda omständigheten, att
skrif-profvet består i den s. k. chrian, dels af andra förhållanden,
såsom att stilprofvet gemenligen aflägges af en så stor massa
skrif vande på en gång, att trängseln och qvalmet medför ett
störande obehag för dessa, och att en närmare tillsyn öfver
deras arbeten blir omöjlig; och att detta förhållande,
hvarunder det sjelfständiga och det osjelfständiga arbetet ofta röner
samma öde, skall hos de skrifvande Sjelfva afsvala hågen
för en grundligt och allvarligt bemödande, är lättbegripligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
