Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
icke kunnat verka omedelbart på en större allmänhet är
gifvet. Hennes vetenskapliga form och det språk, hon
begagnade, samverkade till att göra henne otillgänglig.
Likväl har mången disputation rört sig omkring teologiska och
politiska frågor, hvilka ådragit sig en mer än vanlig
uppmärksamhet äfven utom Universitetet, och dä under förra
århundradet allmänna uppmärksamheten riktades på
upphjel-pandet af handel och näringar, utgåfvos äfven vid
Universi-teterna på Svenska språket författade disputationer i
ekonomiska ämnen. Visserligen kan det sättas i fråga, om icke
den sistnämnda riktningen var en missriktning inom
disputa-tionslitteraturen, och det kan svårligen nekas, att hon blifvit
det, när man t. ex. i sitt nit att redogöra för ”vetenskapernas
tjenst-verk vid hushållningen" tog ett ”vedbesparande
kok-ningssätt” till ämne för en akademisk disputation, men det
kan å andra sidan icke nekas, att dåvarande omständigheter
i hög grad påkallade allmän medverkan till fäderneslandets
ekonomiska förkofran. Ett exempel på disputationernas
ingripande i de teologiska stridsfrågorna lemna Bilbergs
disputationer, hvilka gåfvo anledning till den bekanta striden
mellan teologerne, hvilka hyllade Aristoteles, och
Cartesianis-mens anhängare *).
En disputationsakt angående ett politiskt ämne nemligen
”de origine imperii civilis” finnes beskrifven i ett bref från
J. Ollerman, sedermera Riksrådet G ref ve Cronstedt **).
Dis-putationen utgafs för gradens vinnande år 1691.
Professorerne Bilberg, C. Lundius och Schwede opponerade och de
tvenne sistnämnde tillrättavisade författaren, en kandidat
Spaak för det sätt, hvarpå han yttrat sig om konungamakten,
om hvilken man ur den Heliga Skrift, fäderneslandets lagar,
och kongl. författningar samt de bättre filosofernas läror kunde
visa, att hon ledde sitt ursprung icke fran fördrag utån
omedelbart frän Gud. Derefter opponerade Castovius och
yrkade i rak motsats mot Lundii och Schwedes nyss fram-
*) Se derom Tidskriften Frey, h. 5 för år 184‘J, VV. E. Svedelii
ankel ”om förföljelsen emot Castovius och Bilberg.”
*’} Br»*fvet finnes infördt i Annlecfa epistolarum, in primis historiam
et res litteranas Sueciæ illustrantium af O. A. Kniw, Ups. 1787.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
