Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fullkomligt öfverflödiga, om man villé öfvergifva det sednare,
Utån tvifvel hade man ofta märkt, att likasom enligt
Quin-tiliani mening Latinet skulle komma af sig sjelft, om man
började med Grekiskan, så hade äfven Svenskan kommit af
sig sjelf, när man börjat med Latinet. Men att förmågan
af logi9kt föredrag på modersmålet icke kommer af sig sjelf,
sedan man upphört med allvarliga öfningar i konsten att
latine et logice disputare, derom kunde ingen annan än
even-tus, stultorum magister, gifva nog grundlig undervisning.
Till tron pä disputationsöfningarnes umbärlighet bidrog
äfven den föreställningen, att den s. k. allmänna bildningen
skulle göra den strängare logiska bildningen umbärtig för
den, som ville studera en vetenskap. Att en viss grad af
formel bildning nu är allmännare än fordom, anse vi lik»
onekligt, som att denna allmänna bildning allt för ofta röjer
sin omogenhet genom att förklara sig vara tillräcklig. Att
den allmänna bildningens ståndpunkt alltid måste i logiskt
afseende vara lägre än vetenskapens, anse vi vara en
gifven följd deraf, att hvarje vetenskap, oafsedt hvad hon i
öfrigt kan vara, först och främst måøte vara ett fast sam«
manbundet vetande. Höjer man sig ioke till den
bildningsgrad, på hvilken ett sådant vetande först blifrer möjligt,
så kan man icke sägas studera en vetenskap, äfven om man
inhemtar hela det kunskapsförråd, som utgör hennes material.
I de vetenskaper, som äro öfvervägande riktade på det
faktiska eller ega mera omedelbar användning på det yttre
praktiska lif vet, liggér ett lätt förvillande sken, hvarigenom det
ser ut, som de skutle hafva nog af den logik, som
sysselsättningen med dem Sjelfva gifver. Detta sken uppkommer
deraf, att man i den gifna verkligheten tror sig finna
något fastare och vissare än i tanken. En sådan åsigt vinner
någon sannolikhet derigenom, att, då all vetenskap måste
åsyfta att förklara en gifven verklighet, det i en viss mening
kan sägas, att vetenskapen liar både sin Utgångspunkt och
sitt kriterium i denna gifna verklighet. Genom att taga detta
i ?en annan mening, än det rätteligen har, kan man komma
till den falska, men vanliga slutsatsen, att man med den
strängaré veteftskapligä forskningen iéke kommer ttll något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
