- Project Runeberg -  Nordisk universitets-tidskrift / Andra Årgångens fjerde Häfte. 1856 /
127

(1854-1866)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sa inånga; men omisskänneligen h&ntyder dook allt p&, huru
mycket som ännu star att uppdaga på ett fält, som så
nyligen böljat odlas *).

En helt ny vetenskap, den jämnförande
språkkunskapen, har uppstått, uteslutande sysselsatt med att
bearbeta detta rikt gifvande fält. Och som denna
kunskaps-gren slagit ut sina första blad och böljat blomstra å
Ger-manisk eller rättare Tysk grund, så är det också naturligt,
att man hittills kunnat skörda de flesta frukterna af sitt
arbete inom de språkstømmar, hvilka man kallar de
Indo-europeiska eller Indo-germaniska, såsom de med Tysk
anspråksfullhet äfven benämnas. För att sanna detta, tarfvas
endast att nämna någre af dem, som å detta område gjort
sig ett storfräjdadt namn: J. och W. Grimra, Bopp, Pott,
Benfey, Wilson, Lassen, Westergaard, m. fl.

Gå vi åter till våre närskyldaste språkfränder,
Danskar och Norrmän, så finne vi visserligen — när de sist
nämnde två språklärdes arbeten undantagas — litet nog
ut-rättadt på det fjärmare språkfältet, men deremot så mycket
inera på den egna odalåkern. De hafva ihogkommit den
helsosamma regeln: Sopa först rent för egen dörr! Hvar och
en känner sitt bröst vidgas af en stolt känsla, om hans
landsmän i något fall gå främst på odlingens väg; ja, det är redan
nöjsamt att veta med sig, att de åtminstone hålla jämna
steg med de främre och bättre. Dylika känslor hafva för»
oss Svenskar under åtskilliga tidsskiften och af olika anled-

*) Tu exempel mft anföras: 1) Isl. 7#-r (flldre: Tiv-r), krigsguden
Ty, eg. gud i allmflnhet, deraf Tis-dag, Ti-bast, Fornhögt. Zio
(äldre: ZiUj Ztc) och Zies-tag, T. Dien*-lag, Angelsaz. TitOj
Ti-wes dægj Lithauiska (ett Fornslav. språk) dieva-8j gud, Irska
(Kelt.) dia, gud, Lat. dcu-8 1. de-us, med dit hörande divus^
dtves och dies, Gr. samt Ztvg, g. J$os {Mrås), Sanskr.

deva-$, deus; adj. splendens, — allt af div, splendere. —
2) IsL rikr, maktig, herrskande, jfr T. reich, rik, Got. reiks
m., furste, herrskare; adj. förnflm, Fripa-reiksj Isl. Frtd-rekrj
Fred-rik, fönd-rik (af Fht. [endo, pedes), jfr. T. Ente-rich, D.
And-rikj ank-bonde, Forngall. -rix (Orgeto-rix), Lnt. rex (reg-s),
Sanskr. ragan och rag’a-s (uttales radschas j Engelsk skrifn.
raja)j — allt af ragj splendere, regere, Isl. rikia.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:26:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordutid/2-4/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free