Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
forderlig för ett arbete, sora kan gälla såsom auktoritet. Med flit äro
fakta framlagda, för alt läsaren sjelf må döma. — Vi hafva ej med
likgiltighet kunnat se, att i synnerhet denna teckning af fäderneslandet
skulle endast med de loford, som deröfver blifvit uttalade från ett
annat håll, komma till utländningen, eller till enhvar, som saknar
tillfälle att jemföra densamma med urkunderna.
Vårt snart öfverskridna utrymme tillåter oss icke att ingå i en
närmare undersökning af beskrifningen öfver Norge. Korteligen, den
eger samma förtjenster och till en del samma fe!, som den Öfver
Sverige. Herr L:s uppgifter Öfverensstämmé i allmänhet med Braun
Tve-thes, som äfven åberopas, men äro ock kompletterade med nyare
notiser. Ett exempel på etl svårt missförstånd är Herr L:s antagande,
att Norges Statsinkomster år 1710 uppgingo till 3,(750,000 Rbdl, eller
ungefär sexdubbult mot det straxt derefter anförda 1746, men såvidt
vi kunnat förstå den af Tvethe citerade Riegels uppgift (hvilken Herr
L. åberopar), utgjorde denna summa inkomsten af både Danmark ocb
Norge, och den af Norge ensamt deremot blott (>44,535 Rbdl.
Herr L. skall väcka sina fleste läsares missnöje, så väl genom den
ensidiga och lösliga uppfattningen, som ock genom den bittra och
häcklande tonen, hvari han talar om brödrarikets så väl inre som vttre
förhållanden. Det är emellertid glädjande, att han funnit skäl att
modifiera sin obenägenhet, i det han i ett tillägg erkänner, att genom de
nyligen nedsatta komitéerna ”kraftiga åtgärder” blifvit vidtagna för
att afhjelpa de ”närvarande missförhållandena.” Detla gäller dock icke
om en sak, som år för vigtig att här förbigå, nemligen om Sveriges
och Norges handelsförhållanden. ”Det finnes”, påstår Herr L. sid. 460,
”sannolikt ingen nation i verlden, som erhållit så stort insteg i ep
annan nations sjöfart, som den Norska vunnit i den Svenska”, och
tillägger han sedan, "att Norrmännens andel i den Svenska seglationen
utgjorde år 1854 38 proc. af samtliga ankomna, samt 54 proc. af
alla utländska (ankomna?) fartyg.” Fnligt Kommerse-Kollegii
Berättelser var deremot antalet af alla till Sverige ankomna fartyg 10,648
(hvilket Öfverensståmmer med Herr L:s uppgifter sid. 459), och deraf
Norska blott 1,620 (som ock öfverensstämmer med Herr L:s uppgift
sid. 461), eller blott 1Sj Si %. Då vidare alla ankomna ej svenska
fartyg voro 4,555 och deraf de Norska 1620, så utgjorde de sednare
blott 30 % af de förra. Inskränkes alltså ofvan anförda mening
blott till det närvarandej så blir i alla fall Norrmännens insteg i
Svenska seglationen vida mindre än Engelsmännens i den Franska och
Nord-Amerikanska, förutsatt alt Herr L:s uppgifter om det sednare äro
tillförlitliga.
En granskning af Preussen och Tyskland anser sig ref. med desto
större skäl kunna tills vidare lemna å sido, som man på grund af
arbetets titel har skäl att anse framställningen af de tyska (som förf.
benämner dem) förbundsstaterna ej vara afslutad med de
fragmentariska notiser, som i denna del meddelas om deras vigtigaste städer.
Vi vilja blott omnämna, alt förf. för sin beskrifning citerar liera goda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
