Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
høgadeln, som dervid fick lejonparten. Den lagre adeln hade^således
ej samma intresse som den høgre att motsStta sig reductionen $
tvartom, den såg deri ett medel att sanka høgadeln till jemlikhet
med sig. Dessutom hade grefvarne genom sa’rskilda privilegier blifvit
utmarkta framfor den Øfriga adeln, och deras ffcretradesrattigheter
och anspråk v&ckte visserligen annu større afund och harm hos adeln
Hn hos ofr&lse standen, just cterføre att adeln stod dem narmare.
Det saknades således visst icke anledningar till søndringar mellan
den høgre och lagre adeln $ och då rådet var blomman af h&gadeln,
så skulle haraf blifva en søndring mellan rådet och riddarhuset, så
snart den lagre adeln och dess tånkesStt der lyckades att få
Øfver-handen 5 och denna tidpunkt påskyndades genom det myckna
adlandet och genom grefvarnes Øfvermodiga beteende.
Ofverallt voro således i statsmaktemas inbørdes førhållanden
ftirandringar gjorda eller i gømingen. Då intraffade Konung Carl
Gustafs oførmodade død, som før en langre tid lemnade
konunga-maktens utøfvande i rådets hander. Man skulle tycka, att en før
rådet så gynnsam handelse skulle hafva gifvit det tillfalle att befåsta
sin makt y och likval var det just under denna førmyndar-regering,
som rådsvaidet begynte duka under før Standema. Att følja detta
m’årkvardiga førhållande i sini orsaker och sin utbildning ar det,
som gifver denna tids historia sitt storsta intresse.
Den førsta och vigtigaste orsaken hartill var visserligen den
politiska utvecklingens naturliga gång 5 øfverallt har representationen,
i mon af bildningens tillvext, strafvat at utøfva kontroll på
regeringen, och den Svenska riksdagen, som i så lång tid agt att yttra
ig i alla riksvårdande arender och dessutom oupphørligt anHtades
om nya skattebidrag, kunde ej gøra något undantag från denna
allmanfia regel. Carl IX och hans att, liksom hvaije ur en
revolution uppsprungen regering, hade erkant och mot de legitima Pohlska
Wasarnes anspråk åberopat folkets ratt att motstå och afsatta en
lagbrytande Konung, Då folksuveraniteten sålunda i sin yttersta
consequens blifvit erkand af de kraftfullaste konungar och førfaktad
under ett 60-årigt krigstillstånd med Pohlen, då den maktiga
før-’ myndar-regering, som under Christinas minderårighet med kraft och
vishet fbrde statsrodret, hada måst høra åtskilliga skarpa
anmark-ningar vid riksdagarne, då de ofralse stånden under Christinas
tem-liglen envaldiga regering hade offentligen påstått sig aga att med
Konungen „skøta rikets ratt“, så kunde man ej vanta, att Standemø
nu skulle eftergifva sina anspråk, då de emot sig funno en svag och
søndrad regering och en i oordning bragt statshushållning. Ty CarlXI.s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
