Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Olympen är vid sidan af det ordnade menskliga samhällets
prosa. Så t. ex. uppträder icke Ulla Winblad som någon
liderlig qvinna, nej, hon är en nymf, ett Fröjas barn 6), och
då hon undgått polisgubbarnes försåt, heter det:
”Så skynda dig att Fröja lyda,
Glöm afundsband,
Lät Döjets bloss din himmel pryda
l Paphos land!”
Detta är, skall hvar och en finna, icke annat än ironi,
ty en sådan skildring vore vidrig, om den icke vore ironisk;
vi tillägga, den vore vidrig, äfven om den vore endast
ironisk. Den är något långt mera. Vi icke allenast icke
finna de Bellmanska figurerna vidriga, vi till och med lära
oss att älska dem, sympatisera med dem. Hvarigenom detta
blir möjligt, skola vi undersöka och dermed äfven söka att
kasta en blick in uti den inre egendomliga beskaffenheten
af Bellmans humor. Vi hafva här att fästa oss vid tvenne
5) När derföre en tysk öfversättare (v. Winterfeld) återgifver orden:
”Likgodt: om en afton jag råka
En nymf med ett hängande flor:
Jag böija med henne att språka” (Ep. 31)
sålunda
”Gleich viel: In der Abenstund finde
Ein Mädchen ich, plaudre mit ihr,
Sie war eine Tochter der Siinde ;”
så visar detta, huru öfversättaren misstagit sig om Bellmanska
sångmöns anda. I Fredmans Epistlar finnes ingen ”syndens dotter,” men
väl en nöjets. På samma sätt i Ep. 80., der
”Men Ulla kullstjelpt, som en fru,
Med Mollberg hon snarkar ännu”
öfversättes sålunda:
”Ulla, zum Hohn aller Sitte, jedoch
Schnarcht mit Mollberg, dem trefflichen, noch.”
På flera ställen kunna väl ganska grofva uttryck om personerna
förekomma; men vanligen är då den talande i en upprörd stämning. Så
kallas i Ep. 35 Anna Greta ”liderligt skarn;” men Fredman säger detta,
uppretad öfver hennes trolöshet. Dylika uttryck äro endast att betrakta
som skällsord, och på dessa sparas icke i denna krets.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
