Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
167 fots höjd1), och åtminstone så bögt har hafsytan en
gång statt, ehuru naturligtvis Mr ännu myxsköt längre tid
sedan. Antaga vi då, att denna höjning, varit likformig och
utgörande 31/* fot på hvarje århandrade, så hafva således
Mälarens botten och stränder på de sista 700 åren höjt sig
nr hafvet icke mindre än omkring 25; fbt. Då emellertid
Mälarens nuvarande yta icke liggér meta* än vid pass 3,
högst & fot öfver Östersjöns, så följer häraf oemotsägligt,
att ^ hån på den tiden öbh länge derefter alldeles icke var
•någon färskvatttens-sjö, utån ien’vik &i Östersjön, en djupt
rin&kä*ande fjärd, temmeligen lik mången af de djupare Morske
fjärÅarne.. Det s%er sig ftfven sjelfty att han då var vida
större, att hans vikår osch fjärdar, voronmycket bredare och
trängde vida lärigfe in i landet åt iaWa sidor. Mycket af
hans kuststräckningat^ som nii utgöres af< sanka ängar, var
c då sjö, nämnligen sjö med &att liafsvatiten. Aitt den
nuvarande Kungsängen, genom hvilken -Fyrisån flyter från
Uppsala och ned tåil Mälarviken Ekoln, då var salt sjö, kan
man på grund af det föregående med iutt säkerhet antaga.
Men äfven för handen varande naturförhållanden bevisa det
samma; ty ännu ät jordens sälta pi deönä ängssträckning
så «tor, ätt verkliga saltvattensväxter (Trigloehin raaritimura
- Linn. och Glaux maritima Linn.) dör växa. Ja,f salthalten
är så stark i vissa om somrarne uttorkande pölar,
att-boskapen väl känner dem och derföre ofta samlar sig dit, för att
uppäta Sjelfva den saltaktiga myllan.
Uppsala Högar och Gamla Uppsala kyrka — der,
enligt sägnen, Asa-templet st<Dd —■ ligga nu 71 fot öfver
liaf-vet; men Fyris-åns yta straxt ofvanom Uppsala befinner sig
icke mer än 25 fot öfver hafvet2), Oaktadt de tu små fallen
inom staden. Men just så högt var det ju troligtvis, som
det inträngande hafsvattnet under första hälften af 12:te
århundradet stod. Häraf följer, att den plats, der (Nya)
Uppsala nu är, då låg invid en arm af den stora Upplands-
*) Enligt Erdmak: Geologisk Karta öfver Fyrisåns dalbäcken. 1856;
jf. den åtföljande beskrifningen: Några ord till belysande ^f den
Geolog. Kartan m. m., s. 42, noteh.
2) Eud.man: Geologisk Karta Öfv. Fyrisåns dalbäcken. 1856.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
