- Project Runeberg -  Nordisk universitets-tidskrift / Tredje Årgångens fjärde Häfte. 1857 /
131

(1854-1866)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

synes att kunna yäntö någon läng framtid; stäldt, som det Sr, emellan
två andra idiomer, som på lif och död kämpa om herraväldet i landet.

i

Annaler for nordisk Oldkyndighed og Historie, udgivne af Det

k. nord. OldskrifV-Selskab. 1855. Kjöbenh. (1858?). 382 ss.

Denna årgång är den 29:de af detta berömda Sällskaps allt sedan
1825 under olika namn utkommande Handlingar. Bandet är icke,
såsom förut varit vanligt, åtföljdt af några inhäftade plancher, utån finnas
de uti ett särskildt praktverk, såsom man kunde kalla det, med titel:
Atlas for Nordisk Oldkyndighed (Kjöbenh. 1857), innehållande 22 fint
utförda plancher i stor folio med tillhörande Dansk och Fransk text.

— Afhandlingarna uti bandet äroNyra: 1. Hist. Efterretninger om
Abrahamstrup Gaard, af C. F. Wegener, ss. 1—264; — 2. Om
Guldbracteaterne og Bracteaternes tidligste Brug som Mynt, ved G. J.
Thomsen, ss. 265—347; — 3. De tvende ved Gallehuus fundne
Guldhorn ved, C. C. Rafn, ss. 347—364; — 4. Guldhornindskriftens
Forklaring, af C. C. Rafn, ss. 364—381.

Sedan Författaren redogjort för de äldre försöken att tolka den
märkeliga Guldhorns-inskriften, framställer han sin egen mening derom,
som är alldeles ny och af vikande från alla föregåendes. Alle
efterföljande tolkare hafva nämnligen hufvudsakligen instämt uti J. H.
Breds-dorffs läsning (1838):

Ek Hleva gaslim ffollingom horno tamdo. Bredsdorff och J.
Grimm anse språket för Nordiskt; men P. A. Munch håller både
språket och runorna för rent Gotiska, samt läser (Annal. f. nord. Oldkynd.
1847, s. 336):

Ek Hleva gastim ffoltingam horna tavido j hvilket på
Ulfilas-gotiska skulle blifva:

Ik Hlaiba gastim Hultiggam haurna tavida; d. 9. Jag
Hleva förfärdigade hornen för Holtingska (eller Holstenska) gäster.

G. G. Rafn håller åter runorna för de uräldsta Nordiska, som från
Danerne af Anglerne blifvit förda till England, samt antager språket
för rent Nordiskt. Han läser:

EcfUev og Ostir Hultingor hur no tvo vigpti.

Isl. Echlev åk Åstir (Eyleifr ok Åstyr), Hyltingar,
hurna två (tvo) vig^u;

d. ä. Holtingarne (Holstenarne) Echlev och Åstyr invigde (dessa)
två horn. C. S—e.

Antiklitisk Bedömmelso af Conferentsraad Forchhammers »Barthom
de danske Heder og deres Dannelse.» Af J. B. B&rth.
Forst-mester.

Hr Conferentsraaden kalder sit Stykke en Kritik af min Afhandling

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:27:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordutid/3-4/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free