Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hela utan inskränkning, och följaktligen, dä detta hela icke
är mer än ett enda och fullständigt ingår i hvarje sin
bestämning, allt, som i någon grad är ett helt, måste vara
subjekt. Om sålunda det, som i ett visst förhållande är
objekt, i och för sig är subjekt, så är klart, icke blott att
motsatsen mellan subjekt och objekt icke är absolut, utan äfven
att han hänvisar på o,ch förutsätter en bestämning hos de
särskilda subjekterna, som har till följd, att det ena visar sig
såsom objekt för det andra. Att denna bestämning är gifven
i och genom sjelfva formen för de ifrågavarande subjekternas
ändlighet torde af det ofvan anförda vara en gifven följd.
Då nemligen det ändliga har visat sig vara en grad af
verklighet, så följer att subjektet såsom sådant i en viss grad
har sjelfständig verklighet eller är väsende, men äfven i en
viss grad har osjelfständig verklighet eller är fenomen eller
företeelse, och det är då i och genom formen af företeelse,
som innehållet visar sig vara ett annat än subjektet och
der-emot motsatt eller såsom objekt för detsamma.
Att motsatsen mellan subjekt och objekt, ehuru gifven
såsom en verklig motsats, faller inom det ändliga och icke
eger någon giltighet med afseende på det oändliga; att han
vidare, betraktad såsom ett förhållande mellan subjekt och
objekt, hänvisar på subjektet såsom det hela, hvilket för
förhållandets möjlighet förutsattes; att han ytterligare, då det
subjekt, hvarpå förhållandet närmast hänvisar, just är det,
som står i detta förhållande, och då detta såsom ändligt i sin
ordning hänvisar på flera ändliga subjekter och på det
oändliga subjektet, förutsätter och innebär ett förhållande mellan
subjekter; samt att han slutligen, då dessa icke såsom subjekter
äro motsatta mot hvarandra, för att kunna vara en motsats
förutsätter en annan och högre motsats, nemligen den på de
ändliga subjekternas egenskap af grader af verklighet
grundade och inom dem sjelfva fallande motsatsen mellan väsende
och företeelse; dessa äro de resultater, till hvilka vi genom
vår undersökning kommit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>