Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ända till dess derur framgick ett slutet samfund under vissa
bestämda lagar och styresmän samt med en sjelftagen
disciplinarisk myndighet öfver sina medlemmar (Jfr. Frey 4844
pag. 298 o. följ.). Måhända har äfven de vid Tysklands
universiteter ännu tidigare bildade landskapsföreningars exempel
härvid medverkat, helst som vid denna och närmast följande
tid Skandinaviens och Tysklands universiteter stodo med
hvarandra i den lifligaste beröring4 *). Men under det att
dessa samfund i Tyskland aldrig blefvo officiellt erkända och
knappast tolererades, gingo snart nationsföreningarne i
Up-sala, allteftersom åtskilliga af dess medlemmar småningom
beredt sig inträde i den akademiska senaten, en helt annan
utvecklingsgång till mötes. Efter att uti de 1655 gifna
uni-versitetsstatuter, såsom det vill synas6), hafva blifvit
förbjudna, men oaktadt detta förbud ej blott bibehållit sig utan
äfven alltmera befästat sin existens, blefvo de slutligen
genom ett beslut af Consistorium Academicum 1663 officiellt
erkända för att vara lagliga korporationer; och sattes då i
spetsen för hvarje sådan förening en eller tvenne professorer
såsom inspectores; genom hvilken förändring
nationsfördel-ningen för Cons. Acad. blef ett ganska användbart
hjelpme-del till den akademiska disciplinens upprätthållande. Lunds
universitets statuter äf år 1666, som till största delen lånade
både sitt innehåll och sjelfva uttryckssättet från den äldre
högskolans konstitutioner, kommo derigenom att äfven
innehålla det förbud 6) mot landskapsföreningars bildande, som
4) Vi behöfva blott påminna om resorna till Tysklands högskolor,
hvilka ju ansågos alldeles oundgängliga för hvarje Svensk student, som
eftersträfvade mer än det vanligaste måttet af kunskaper. — Då Lunds
universitet öppnades, utnämndes flera Tyskar till professorer vid
detsamma*, och i nationsmatriklarne från den tiden träffar man, vid sidan
af många för detta Upsalienser, ej få fordna Rostocks-,
Königsbergs-och Greifswalds-Studenter.
&) Då jag ej sjelf haft tillfälle att se nämnda statuter, kan jag ej
anföra denna uppgift såsom fullt viss, endast såsom högst sannolik.
6) Det heter i 23 Cap. 47 paragr.: Nationalia conventicula quaevis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
