Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vid Upsala universitet redan var både de facto och de jure
upphäfdt. Då vidare consistoriales i Lund sträfvade att bringa
alla de akademiska förhållandena i närmaste
öfverensstäm-melse med de i Upsala redan förefintliga och fullt utbildade
inrättningar, så blef följden deraf den abnormitet, att
visserligen det i konstitutionerna innehållna förbud mot
landskaps-föreningarne förblef (om än blott till namnet) gällande och
egande laga kraft, men icke destomindre redan samtidigt med
det nya universitetets öppnande (1668) flera nationer, t. ex.
den Småländska, Westgötha m. fl. konstituerade sig, bland
consistorii medlemmar utsågo inspectores, och under dessas
ledning bemägtigade sig samma disciplinära myndighet, som
de likartade föreningarne vid den äldre högskolan redan
innehade. Det tyckes hafva varit genom ett kanslersbref af
1717 och ett kungligt bref af 1733, som det nyssnämnda
förbudet först blef lagligen upphäfdt och nationsfördelningen
vid Lunds universitet af vederbörlig myndighet tillåten. Under
mellantiden plägade man uttolka den hithörande paragrafen
i konstitutionerna på olika sätt, dock alltid så, att de vanliga
nationssammankomsterna, såsom sådana, ej ansågos vara deri
förbudna. Så t. ex. (d. 17 Juli 1685) då tvenne novitier af
Smålands landskap erbjuda sig att ”göra convent” (d. v. s.
hålla gästabud för nationskamraterna) säger sig kurator Mag.
Hult ”ej vilja sådant tillåta, emedan det i Constitutionema
var hårdeligm förbudet och merändels plägar förorsaka
slags-måhl och trätor.” Vid detta tillfälle måste dock kurator oaktadt
”constitutionernas förbud” gifva efter, sedan han i sednare
punkten blifvit lugnad på det sätt, att nationen utsatte ett
vite för den, ”som begynner slagsmåhl eller vim vi repellit.”
— Då en magister Stevenius af Skånska nationen hade hos
sig sammankallat några nationskamrater och förmått dem att
pariter prohibita sunto: quotquot deprehensi fueriot talia convocasse
vel adiisse perpetuae relegationis poena plectentur. Qui hisce aedes
commodaverit, si Academiae Jurisdictioni subjectus fuerit, eidero poenae
obooxius erit. Sio vero alicujus aegroti, vel funeris curandi causa,
conveoire Studiosi voluerint, id fiet in aedibus Rectoris.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
