Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
siské författarne. Men äfven detta mål förfelar ej vår tids
filologi. Den djupa kunskap om förgångna nationers inre
lif, deras hela åskådningssätt öch den innersta arten af
deras bildning, som kan förvärfvas endast genom ett djupare
studium af deras språk såväl i sig som i synnerhet1
utbildade och använda i kulturens tjenst, måste komma äfven
den klara insigten i deras literaturer i allmänhet, dessas
särskilde författare och enskilda arbeten till godo.
Språkvetenskapen kan ju dessutom lika litet som någon annan
empirisk vetenskap undvara de enskildheter,
hvilkas-noggranna genomforskning måste föregå, innan man är
berättigad att göra några allmänna slutsatser. Skilnaden är blott
den, att då filoiogien förut i förklaringen af de enskilda
verken sökt sitt högsta mål, är denna nu blott ett medel
för ett högre; den enskilde författaren kan nemligen föt
filoiogien såsom verklig vetenskap ej vara något annat än
ett mer eller mindre väl valdt paradigm, som bespar
genomgåendet af alla, en typ, ur hvilken slutsatser kunna göras i
afseende på nationens språk; o. s. v. Ändtligen blef
filoiogien Alterthumswissenschaft eller vetenskapen om
nationers förflutna lif. Att hon är detta äfven såsom
språkvetenskap, hafva vi sökt visa; ehuru vi i filologiens eget
interesse måste gifva henne en större inskränkning, än som
ligger i Wolfs term. Filoiogien är visserligen en historisk
vetenskap och kan icke med full framgång bearbetas utan i
samband med den historiska vetenskapens öfriga grenar, då
de omfatta samma nationer och samma tider; men hon är
icke och kan icke vara historien i sin helhet. Historien i
vidsträckt mening är, enligt vår åsigt, hvars rigtighet vi
nu icke kunna bevisa, den empiriska vetenskapen om
offentliga samhällen. Dit höra då ock statistik, positiv juridik
o. 8. v. Men en så vidsträckt vetenskap, hvilken vid sin
sida egentligen har blott en annan lika vidsträckt, den
empiriska vetenskapen om den enskilda menniskan (vi räkna
dit logiken, mathematiken och alla naturvetenskaperne),
måste naturligtvis sönderfalla i flera vetenskaper: politisk
historia, rättshistoria, religionshistoria, konsthistoria o. a. v.
Som en af dessa betrakta vi filoiogien, hvilken då visser-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
