Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligen, pckså måste historiskt bphwdlas, en fordran, hvavs
rättmätighet bprjar allt allmännare erkännas. (Jfr. Haaaes
förträffliga prpsidialtal vid do* allmänna tyska filologmötet
J857). — Och så finna yi, äfven i filplQgiens
utvecklings*-historia och det mål, hoq medvetet eller omedvetet
närmar sig, en bekräftelse på rigtigheten af den bestämning af
språkets väsende, vi ofvan lemnat, ;
Än kprtare måste vi vara vid tillämpningen af vårt
xesnltat; på pedagogiken. — Huru och hvårföre grammatik
kom att utgöra en vigtig beståndsdel af den grekiska och
¿romerska ungdomsbildningen, hinna vi nu ej utveckla. Nog
{af; grammatiki var der ett hufvudämne oph förblef det äfven
under Medeltiden för dem? som ville nå lärd bildning;
grammatik utgjorde, som bekant, ep del af trivium.
Naturligtvis var det endast fråga om latinsk, gramraatika. Latinet
var då ej ett språk jemte apdra9 utan helt enkelt språket.
Om någon vprklig insigt i latinet var för öfrigt icke fråga*
-Yetenskapemas y nyuppl^vandp verkade, i synperhet i
reformationens hemland,> f mycket godt äfven för skolväsendet.
Att dess förbättring skulle utmärkas genom utvidgning,, ej
inskränkning, af latinstudiet, låg i sakens natur. Latinska
grammatikan blef genom reformatorerne, ,i;synnerhet den
äfven i detta afseende pitiske Melancbtfion,, dep s. k. lärda
skolans hufyudämne för trenne århundraden; ty, sade
La-ther, genpm ; grammatikan hafv^ ,yi kommit till evangelium.
De lärda skqlorna voro då äpnu*; likasom universiteten
sjelL-va, hufvudsakligien af sedda att vara pr ester liga
bildningsanstalter. Den latinska grammatikan bibehöll sitt öfvertag
af gammal vana, äfven sedan tiden längesedan fått ett
annat utseende, och kulturen beträdt helt andra vägar.
Andt-iigen uppstod, i slutet af adertonde århundradet ett allmäut
rop på ¡skolans ombilduipg i tidsenlig rigtning.
Frap$rqän.-.nen hade redan länge, yrkat dep satsen, , att d$n moderna
bildningen (naturligtvis framför allt »le siécle de Louis NJV»)
stod vida öfver antiken. .Äfven andra folk höijadq tycka
-detsamma- ^ftn. ville.iåt^pstppe hMYäm^i» hvatföpe ia&pe*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
