Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
drigo alumn, som ej följt med, ej känner till den moderna filologien,
man kan få höra »klassiciteten »> sättas i en dödfödd förmåga att i tal
och sknft svänga sig med några dussintal inlärda latinska fraser, och
den klassiska bildningen försvaras med skal dylika som
nödvändigheten att kunna förslå ofta förekommande latinska och grekiska
inskrifter, termer o. dyl., eller med lnarjehanda oklart tal om antikens
höghet och herlighet, forntidens slora och lifvande exempel m. m. Det
är en djupare uppfattning af historiens betydelse jemte den först i vår
tid vunna insigten om hvad språkvetenskap och särskildt klassisk
filologi egentligen är, hvilka tillsammans bragt den klassiska bildningen
till medvetande om eget väsende och värde. Ett uttryck af detta
högre medvetande är den bok, vi nu anmäla. Hon är sjelf, kan man
sägn, ett bevis på de klassiska studiernas bildande förmåga; ty af
frukten känner man trädet. Men just derföre att ett och annat af
det bästa, hon innehåller, är frukt af det trädet, så är det ej fullt
njutbart för andra än dem, som redan smakat deraf. Detta har för-
fattaren insett. Han har derföre ej egentligen räknat på att verka på
»utanför .slående.» Men han har velat bidraga »att styrka den
klassiska bildningens egen tro och reda hennes medvetande om sitt
berättigande och sin betydelse.»
Vi nämnde, att denna skrift tillhör vår tid och ifrån hennes
djupare uppfaltnmg af historia, språk, nationalitet hemtat sitt bästa
innehåll. Man må alltså icke vänta sig att här finna allt hopsamladt,
som skrifvits eller talats till klassicitetens försvar. Att åtskilliga af de
skäl, som i detta afseende förut gält mest, här saknas, är, enligt
vår tanke, en förtjenst. Skulle vi klandra något, så vore det snarare,
att för många af de gamla vanliga s. k. bevisen fått följa med. När
så förträffliga skäl för den klassiska bildningen finnas som författarens
egnaj så hade, enligt vår åsigt, väl kunnat undvaras upprepandet af
åtskilliga, om icke just falska, dock blott halfsanna och föga bevisande.
Till dessa räkna vi nemligen just de skäl, som oftast förekommit
— åberopandet af antikens storhet och herlighet, den helgjutenhet,
som utmärker allt äkta klassiskt, det bildande i studiet af de store
helleniske karaktererne, desse ctvÖQts ysqaix ts xal nod xai véu)
tstqci-yu)voi, de lärorika analogier i hf och vetenskap, som vi från
Grekland och Rom kunna vinna för vår tid, den friskhet och
ursprunglighet, som framför alla andra bildningsformer utmärker den helleniska,
framför allt det i est hel isk t afseende oöfverträffade hos antiken; m. m.
dyl. Icke som vi skulle förneka sanningen af allt detta, om det ock
oftast öfverdrifvet framställes. Men för den sak, som derigenom skall
styrk.is, är det ej fullt bevisande. Ty det är onekligt, att för det
första denna bildning med all sm förträfflighet står under den
moderna. Största delen af sitt innehåll har hon nemligen redan lemnat
åt vår tids bildning, som alltför väl hunnit assimilera och göra till
sitt, hvad som duger deraf. Återstår då visserligen det. rent formela,
det ursprungliga, friska, naiva, hvilket försvunnit vid öfverflyttningen
till en främmande jordmån. Men dervid må anmärkas, att sjelfva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
