Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vår tids högsta uppgifter att söka utrota, svårt Sr att förstå, huru en
sådan tids idealer skulle kunna tjena oss till förebilder, bidraga till
»ljus och orientering» för vår tids sträfvanden. Utan tvifvel belyses
derifrån vägen bakom oss och till en del flfven den punkt, på hvil—
ken vi för närvarande stå; men icke målet framför oss. Men det är
dettaj, som måste vara vår hufvudsak.
Men kunna vi sålunda icke finna oss Öfverlygade af alla de skäl,
som vanligen anföras, for att bevisa nödvändigheten af klassiska
studier för den enskildes allmänbildning, så erkänna vi deremot
fullkomligt nödvändigheten för hvarje nationj som vill intaga en sjelfständig
plats ibland kulturfolken att inom sig ega tillräcklig fond af klassisk
bildning, samt i och med detsamma pligten för hvarje regering att
inom sin stat ej blott ständigt hålla till banda medlen till bennes
för-värfvande, utan ock uppmuntra sådana studier, genom hvilka hon
befordras. Denna sida af saken är af hr Monrad förträffligt utförd,
och hans framställning är rik på de finaste, de bäst sagda tankar.
Han visar träffande, huru nödvändigt det är för en nation, och
kanske alra mest för en föga manstark, att hålla fullt jemna steg med
de nationer, som gå i civilisationens första led. Och dertill hör först
och främst ett ständigt inom nationen sjelf närvarande medvetande om
vår civilisation, sådan hon är, hvilket icke kan vinnas fullständigt
utan öppet tillträde till hennes källor. Lika vigtigt som det är för
en nations religiösa oafhängighet att ej af en främmande behöfva
e-mottaga sin religionslära, utan sjelf ega förmåga att hemta henne
omedelbart ur källorna; lika vigtigt är det för hennes sjclfständiga theo-
retiska kulturutveckling, att inom henne städse finnas och odlas sådana
kunskapsarter, som Öppna vägen till hvilket håll som helst inom den
menskliga odlingens stora område. Lika litet som vi såsom
protestanter vilja taga vår bibel från Rom, lika litet anstår det oss såsom med
•de bäste jemngode deltagare i odlingens stora vexelundervisning att
ständigt stå under monitören. Är nu kännedom om antiken en af de
Tigtigaste kunskapsarter, så måste vi se till, att vi ej för alla tider
tvingas att i detta afseende låna allt, hvad vi veta och måste veta,
från främmande nationer. Komma vi betydligt efter i civilisation,
»uppgifva vi något af en lefvande och utbredd sjelfständig förbindelse
med mensklighetens allmänna kulturkällor, och vilja vi låta oss nöjas
med, att denna ström tillflyter oss medelbart genom samtidiga högre
utvecklade folk, så hafva vi gifvit vår andeliga sjelfständighet till pris,
utan hvilken den s. k. politiska blott är ett lätt upplösligt sken.»
»Det bildade samhället har såsom sådant en viss solidaritet, som gör,
att den enskilde blott genom beröring dermed, genom att, så att
säga, inandas dess andeliga lifsluft, får en verklig del i det
bildningens goda, som det öfverhufvud har tillegnat sig. Men för att
samhället skall vara i stånd att utöfv8 detta lyckliga inflytande, må det,
som helhet betraktadt, hafva en grundlig och af de äkta källorna sig
städse förnyande bildning, hvilken företrädesvis må uppbäras dels af
egentlige vetenskapsmän, dels af ett vetenskapligt medelstånd, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
