Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Humboldts afhandling öfver samma ämne och med samma titel som
Madvigs nu anmälda jemte hans stora språk filosofiska verk innehålla
det hästa, öfver ämnet finnes skrifvet, erkänner Madvig. Men till—
fredsstäld dermed är han icke. — Madvig är en skarpt tänkande
man, som ej tror på mer, än han ser, och som derföre afskyr allt
tal om djup, gåtor o. dy). Har språket ett djup, så höfves det
språkforskaren att »skarpt och utan att svindla» se dit ned och så.
beskrifva, hvad han sett. Hvad han ej sett, kan han ej omtala,
följakteligen ej heller prisa. Hvad vi se och veta, är, å ena sidan
att hvarje språk är ett meddelningsmedel mcnniskor emellan och ett
medel, som verkligen uppfyller sitt ändamål, å den andra att dock
ej ens tvonne språk uppfylla detta mål på fullkomligt samma sätt.
Nå väl; må vi då beskrifva dessa olika sätt, må vi genom
begagnandet af den enda dugliga källa, som derföre finnes, bruket *
undersöka, hvilka medel det ena språket använder, för att uttrycka det
grammatiska innehåll, för hvars uttryckande det andra har stna
bestämda former, o. s. v.; men må man tiga med allt tal om något i
den grammatiska formen såsom sådan liggande bevis för den nations
andliga anlag eller utveckling, som begagnar henne, och må man
upphöra med att efter grammatiken såsom måttstock anställa
några å den ena sidan upphöjande, å den andra nedsättande
värderingar af särskilda språk. Ty hvad skulle väl berättiga oss att sätta
flexion öfver agglutinering och agglutinering öfver isolering? Och
hvilken löjlighet är det icke att utbreda sig öfver den öfvcrsvinneliga
finhet, som enligt förmenande skall finnas i t. ex. den grekiske
opta-tiven, blott derföre att ej alla hans former kunna Öfversättas med
motsvarande danska. Men nu kunna ju ej sila danska uttryck fullt
noggrant Öfversättas på grekiska eller latin; hvilken finhet således i
den formfattiga danskan! Man har icke betänkt, huru litet dylika
abstrakta kategorier som isolering, agglutinering, fiexion äro
verkligen genomgående, och huru litet de i sjelfva verket betyda. Man
tröttnar ej att prisa flexionens djup och finhet i motsats till
bjelp-ordssystemets ytlighet och klumpighet; och likväl får en till det
senare börande grammatisk beteckning (grekiskans &v, öfver hvilket
den »meget overvurderede» G. Hermann skrifvit ett helt verk, fullt
af »skjaev Klögt»), då hon råkar tillhöra ett språk, som nu en gång
skall vara fint, tjena som bevis för — finhet; o. s. v. Språket
såsom blott sådant, framför allt det grammatiska systemet, bevisar
intet dylikt. Vill man se, hvartil) en nation duger i andligt afseende,
så må man vända sig till literaturen; man må studera det sätt, på
hvilket hon använder sitt språk. Språken sjelfva äro blott medel,
bvilkas tillfälliga, till en stor del af slumpen beroende beskaffenhet i
sig intet bevisar för den andliga dugligheten bos de nationer, som
begagnat dem. I ett språks grammatiska system finner man ett
uttryck af den menskliga meddelningsdriflen. Någon viss
verldsbe-traktelee uppenbarar sig deri ej. Denna bar man att söka
annorstädes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
