Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om hvilket vi endast ega vexlande förnimmelser, har allenast en
skenexistens. Så fick Plato sina idéer, så blir antagandet af dem helt
naturligt. Och ett stort steg framåt var dermed gjordt i den
filosofiska spekulationen. Men fullt uttaget var steget icke. På frågan
om, huru verkligheten lörhåiler sig till dessa idéer, kunde Plato ej
svara. Genom att besvara äfven denna fråga gick Aristoteles framom
sin lärare. Den platonska idéläran är således, enligt Zeller, ej blott
en literär kuriositet, ej blott en i allmänt kulturhistoriskt och
sär-skildt filologiskt afseende interessant företeelse, såsom för Hermann;
utan en huf\udlänk i den kedja af äkta och för alla tider hållbar
spekulation, hvilken som en röd tråd genomgår filosofiens hela historia
och så gör denna ifrån blott historia till nödvändig dialektisk
tankeutveckling. Plato har en gång för alla vederlagt realismen i alla do
former, ander hvilken denna filosofiska rigtning före hans tid hade
uppträdt, och han har med för alla tider bindande bevisning
ådagalagt, att endast det idecla har verklig tillvaro. Men detta ideela
sök to han på orätt ställe; det finnes nemligen ej utom, utan i vår
verld; det är just hon, som är den ideela verlden.
Zeller tillägger således den platonska idéläran en stor betydelse
ej blott för filosofiens historia, utan för filosofien sjelf. Hr Ribbing
har gått ön ett steg. Han anser nemligen Plato hafva vederlagt icke
endast de former af filosofisk spekulation, som gått före honom, utan
äfven de flesta efter honom. Den platonska idéläran är ej blott en
hufvudföreteelse inom spekulationen, utan jemt upp den vigtigaste,
filosofiens hela historia vet att omtala. Plato var den förste tänkare,
som uppstälde ett på en gång rationalistiskt och strängt idealistiskt
system. Efter honom har ingen gjort det med samma konseqvens
som han. Nu äro idealism och rationalism de enda former af filosofi,
som kunna på en gång värja sig mot skepticismens invändningar och
tillika tillfredsställa det ethiska och religiösa behof, hvilket lika väl som det
theoretiska måste tillfredsställas af spekulationen. Platonismen är således
måhända det vigtigaste af alla föregående filosofiska system att studera för
den, som på spekulationens väg hoppas att nå sanningen. Kommer nu
härtill, att den grekiska filosofien i allmänhet är typisk för den följande
spekulationen, d. v, s. att hon — och detta redan under sin första period
från Thales t. o. m. Plato — i sjelfva verket innehåller alla de former,’af
spekulation, som sedan förekommit, ja som kunna förekomma, ly de möjliga
formernas antal är, såsom begränsadt af sakens egen natur, icke stort;
samt derjemte att Plato — sjelf den grekiska filosofiens culmen —
nästan fullständigt upptagit och vederlagt alla föregående former af
spekulation; så förstå vi lätt, hvilken ökad vigt en väl gjord
genetisk framställning af den platonska idéläran måste ega för vetenskapen.
Men för att kunna göra en sådan framställning väl, erfordras då ock,
att framställaren sjelf skall hafva nått upp till Platos ståndpunkt eller
stå än högre. Han måste sjelf vara idealist, för att kunna fullt fatta
Platos vederläggning af de föregående realistiske filosoferne och
förslå denna vederläggnings betydelse för alla tider. Han måsto sjelf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
