Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
marken blef förhållandet olika. Allt efterhand började man
fösta uppmärksamheten på den och söka tillvälla sig ett slags
rätt öfver densamma på annan grund, än den odlingen och
occupationen medförde. Landskapet, häradet eller byn hade
lättast att göra gällande anspråk på närgränsande obygder,
och i öfverensstämmelse med den rätt, som i allmänhet
angående sådan ouppodiad mark var gällande, hade Kronan ej
synnerligen med saken att skaffa. Under tidernas lopp har
dock en regalrätt uppstått och vi vilja försöka i korthet visa
uppkomsten och utbildningen af denna regalrätt, så vidt den
angår skogarne.
Den skog, som omtalas i våra gamla lagar, var
antingen i enskild ego eller så kallad allmänning. Med
allmänning förstås der antingen sådan skog, som alldeles icke
tillhörde någon, såsom de stora Norra Skogarne, eller ock,
såsom i det öfriga Sverige, var någon samfällighets
gemensamma egendom. Sedermera blef det endast det sednare
slaget, som egentligen kom att innefattas under
benämningen Allmänning och sönderfaller i tre särskilda arter,
nem-ligen: Lands-, Härads- och Ify-Allmänning. Uppkomsten af
dessa allmänningar har man förklarat på följande sätt2).
När under odlingens framsteg den ena Byn mötte den andra,
så kan man af stadganden, som förekomma i våra
Landskapslagar 3), sluta, att hvardera Byn fick inskränka sina
anspråk på den mellanliggande skogen och på sådant sätt
begränsades Byallmänningen och bestämdes eganderätten till
densamma, om den icke förut genom ordentligt
besittningstagande varit fastställd. Hvad som låg utom Byallmänningen
(den kallas i Hels.L. Byamännens egna skog) var egentligen
en res nullius; men sedan Häradet hunnit bilda sig i de sö-
hvilken åsigt insmugit sig i de äldre’ Kamerala theorierna och ännu
någon gång låter höra sig, är alldeles falsk.
a) Jfr. J. J. Nordström. Bidrag till Sv. Samh. Ffttn:s Hist,
I. Del. s. 443.
3) Upl.L. W. B. 20. W.M.L. B. B. 56.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
