Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dra landskapen och samma slags beröring Harad emellan,
som nyss nämndes om Byar, hade inträdt, uppstod pft
samma sätt Häradsallmänningen och slutligen på samma satt
Landsallmänningen 4). Sedermera lades till dessa
allmännin-gar äfven de obygder, som inom landets eller häradets
gränser voro belägna och af ingen särskildt blifvit tagna i
besittning. Byallmänningarne blefvo snart benämnda Bys
oskiftade Skog, och sedan Socknar uppstått genom flera byars
förening, omtalas de under namn af Sockneallmänningar.
4) Om vi vilja jemföra våra s. k. Allmänningar med
motsvarande landsträckor i t. ex. Frankrike, så företer sig en högst
märkbar olikhet i afseende på uppkomsten och utvecklingen af den rätt
communerna till dem förvärfvat. I Sverige hafva samfälligheterna, i
öfverensstämmelse med gällande rättsbegrepp, tillegnat sig dessa
områden och Kronan har först efteråt och så småningom tillvällat sig
makt och myndighet öfver desamma. I Frankrike, der, enligt den gamla
rätten, Konungen ansågs såsom ”propriétaire de la totalité des terres
du royaumen, grundar sig deremot communernas rätt på en
inkräkt-ning. Sedan’Konungarne lemnat åtskilliga domäner i förläning åt
Hof-dignitärer och Krigshöfdingar och efter en tids förlopp
förläningsinne-hafvarne förbundit sig inbördes mot kronan, för att göra
förlänings-godsen till ärftlig egendom, så sökte de att för sitt parti vinna
landsbygdens befolkning derigenom, att de åt communernas innevånare
öf-verläto alla de landsträckor, från hvilka dessa brukat hemta
hvarje-handa fördelar, såsom kreatursbete eller bränsle. ”C’est ainsi que les
habitants d’une méme commune commencérent une possession
colle-ctive qui s’est toujours continuée depuis, mais qui n’a jamais pu
ac-querir les veritables caractéres d’une propriété. — Tout particulier
peut s’etablir dans la commune ou il lui plait de faire sa résidence, et
par son fait feul il devient membre de la commune, sans qu’il ait
hesoin du consentement ou de 1’admission des autres habitants du
méme village, et sans que ceux-ci aient le droit de contester sa
re-sidence et sa participation aux distributions de fouage et autres
jouis-sances communes, sorte de droit purement précaire et de tolérance,
qu’il perd de méme par son éloignement de la commune, sans le
pou-voir céder ou transmettre ä personne”. (Recherches sur la nature et
les causes de la Richesse des Nations p. A. Smith; traduction du comte
Germain Garnier, ed, Blanqui. V: 2. not. t.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
