Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
icke öfver att höra honom uttala den grundsats, som man
sedermera sökte försvara med det falska
Helgeandsholms-beslutet, neml. i brefvet till inbyggarne i Gestrikland,
Hel-singland och Ångermanland den 20 April 4542, att ”sådane
ägor, som obygda ligga, böra Gud, Konungen och Sveriges
krona till”, på samma gång han likväl tillät, att hvar och en
fick på de stora skogarne upptaga hemman mot räntas
utgörande till kronan. Och under denne Konungs tid finner
man också ännu tydligare än förut uttaladt, att
allmännin-garne voro Konungsallmänningar. Man har t. ex. sådana
uttryck som: ” Konungs allmänning, som kallas härady ord” 9
”H är ads allmänning eller Konungs allmänning” o. s. v., hvilka
benämningar förekomma i räkenskaperna för denna tid.
Yi se således, att skogsregalet redan vid denna tid icke
allenast vunnit stadga och erkännande, utan ock bestod, så
att säga, i den högsta rätt kronan kunde få, nemligen full
eganderätt öfver alla obygder i Sverige. Men ehuru kronan
bekommit så stor makt och myndighet öfver skogstrakterna
i riket, så visar det sig likväl, att hon åtminstone ej gjorde
så strängt bruk deraf, som hon kunnat, vare sig att detta
skedde till följd deraf, att skogen för denna tid var af
ringare värde, eller ock emedan kronan fann sin uträkning vid
att låta det till en del fortgå på gammalt vis, eller till och
med friare 3). Att en vidsträckt frihet förefunnits och
blif-vit begagnad i afseende på rätten att nedsätta sig och odla
på såväl de norra ödeskogarne som de egentliga
allmännin-garne, kan man finna deraf, att när omsider bergsnäringen
började väcka större intresse och till följd deraf större
uppmärksamhet äfven fästades på skogarne, så förspordes
ständiga klagomål öfver det sätt, hvarpå skogarne behandlades
af den stora mängd torpare och nybyggare, som å dem sig
8) I Placatet om Allmogens fattigdom, d. 19 April 4555,
uppmanas allmogen att breda sig ut på Kronans skogar och allmänningar*,
och i Plac. 45 Febr. 4555 gifves hvar oeh en, som har lust, rätt att
rödja skog och upptaga hemman, till Kronans förbättring.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
