Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Scanici peritus. Först genom Kongl. Br. d. 40 October 4683 till Göti
Hof-Rätt aflystes de gamla Skånska lagarne, således på samma år
(endast några månader sednare) som de särskilda landskapslagarne i
Danmark upphäfdes genom K. Christian V:s allmänna danska lag.
Hvad beträffar den s. k. Arfboken, som varit ansedd för en
särskild Skånsk lag och såsom sådan blifvit tryckt i sammanhang med
Skånelagen i de äldre editionerna, har Utg. uteslutit densamma från
ifrågavarande edition. En sådan åtgärd borde naturligtvis motiveras
och detta har skett genom en, om möjligt, ännu intressantare
utredning af ämnet än den nyss omnämnda redogörelsen för Sunessonska
arbetets förhållande till Skånelagens danska text. Vi kunna här
endast anföra det resultat hvartill Utg. kommer, efter en bevisning, för
hvilken hvarje motbevis faller, och hvarvid Kofod Ancher står sig lika
illa,- som när det var fråga om runecodex.
Arfboken, som fått sitt namn deraf, att icke blott början utan mera
än hälften af densamma handlar om arf och dermed sammanhängande
ämnen, innehåller ingenting annat än hvad som står att läsa i den
äldre Selandslagen och öfverensstämmelsen är så noggrann, att ej
andra skillnader finnas än de som vanligen förekomma i olika
handskrifter af samma lag. Den är Selandslag, som ej blifvit på minsta sätt
bearbetad för Skåne, utan har för sin tillkomst såsom särskild lag för
Skåne (efter hvad man hittills ausett) att tacka den omständigheten,
att de forna danska landskapen begagnade hvarandras lagböcker såsom
subsidiär rätt jemte sina egna. Då nu Skånelagen var äldre än den
ä. Selandslagen, och det var helt naturligt, att man i Skåne ville hafva
kännedom om den nya för Seland författade lagen, så gjorde man en
afskrift af Selandslagen, som bifogades Skånelagen bland andra tillägg.
Men lika naturligt kunde det icke vara ringaste skäl att dervid afskrifva
hvad som redan fanns i Skånelagen, och af sådan anledning blefvo ur
afskrifterna af Selandslagen uteslutna alla dylika capitel. Se der enkla
förhållandet med den såsom en Skånsk lag ansedda arfboken, hvars
tillkomst och ändamål man hittills haft svårt att nöjaktigt förklara. I
en af de äldsta handskrifter, der den förekommer, bär den ännu titeln
Siélandz Logh.
Vi sluta här denna lilla anmälan af ett stort arbete, väl vetande
att för sjelfva arbetets skull hade hvarje slags anmälan varit öfverflödig.
Men på förteckningen öfver den litterära verksamheten här på stället
borde ett arbete af den erkände Mästaren icke med tystnad förbigås.
Att D:r SchlyteFS upplaga af våra Landskapslagar ända från
början (jfr. Jahrb. fiir wissenschaftl. Kritik 4848) allt framgent (jfr. Krit.
Zeitschr. fUr d. gesammte Rechtswissenschaft 4856. III.) tvungit
utlandets vetenskapsmän att åtminstone icke glömma att Sverige fanns till,
det nämna vi alldeles icke såsom vore det något så särdeles
smickrande. D:r Schlyter hör ej till de Svenska vetenskapsmän, hvilkas
skrifter behöfva Tyskarnes hallstämpel för att blifva erkända såsom
8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
