Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
presterskapet förbjudet att vid dylika prof biträda. På dessa (och en
del andra) skäl blir således tiden för Sunessons arbete inskränkt
till 1206—1215. Andra frågan blir nu: ligger Skånelagens kända
danska text till grund för Sunessons arbete? Härpå svarar Utg. ett
bestämdt ne/, i strid med hvad J. E. Larsen påstår. Oafsedt en mängd
mindre obestridliga skäl, som finnas i Sunessonska arbetet, visar Utg.
att Sunesson upptager icke endast några få, utan en stor mängd
verkliga lagstadganden, hvilka icke finnas i någon äldre eller yngre
bandskrift af Skånelagens danska text, och hvilka icke heller äro af den
beskaffenhet, att man rimligen kan antaga dem hafva genom misstag
eller med afsigt blifvit uteslutna ur alla nu i behåll varande
handskrifter*, Utg. slutar häraf vidare, att Sunesson icke tfeller kan hafva
hem-tat dessa stadganden ur någon sådan äldre men nu mera förlorad
handskrift af Skånelagen, som kan hafva legat till grund för de nu kända
eller innehållit samma redaction som dessa. I den danska texten åter
finnes mycket, som saknas hos Sunesson, och hvilket ingaluuda kan
antagas vara senare tillägg i de danska handskrifterna eller hafva af
Sunesson blifvit af förbiseende eller uppsåtligen uteslutet. Det för båda
gemensamma är hos Sunesson så olika afhandladt, att man omöjligen
kan i latinska texten se en öfversättning, om än aldrig så fri. — Är
då Sunessons arbete ett original, som legat till grund för danska
texten? Äfven denna åsigt, som Schlegel med mycken bestämdhet
framställt, bestrider Utg. och vederlägger på grund af dels hvad vi redan
i största korthet antydt, dels andra för denna fråga speciella upplysningar,
hemtade ur arbetenas innehåll. Utg. kommer till det resultat, att till grund
för det gemensamma i båda texterna har legat en äldre redaction af
Skånelagen, hvari likväl många ämnen och särskilda stadganden icke funnits,
hvilka sedermera blifvit tillagda dels i den nyare danska redaction som
kommit till vår kunskap, dels i Sunessons arbete, dels i båda*,
äfven-som att Sunesson och danska textens Författare ej kännt bvarandras
arbeten. Utg. antager, på uppgifna skäl, att danska texten, sådan den
nu är känd, är författad mellan 1203 och 1W2 och ett århundrade
äldre än de äldsta nu i behåll varande handskrifter af denna lag Med
afseende på Sunessons latinska bearbetning, sådan den här blifvit
framlagd, har Utg. frångått sin i allmänhet följda grundsats, att lemna
handskrifternas interpunction oförändrad, hvarpå läsaren vunnit.
Frågan huru länge de Skånska lagarne i allmänhet fortforo att vara
gällande, besvaras. Att Svensk lag, efter provinsernas förening med
Sverige, visserligen skulle strax begagnas såsom subsidiär rätt, visas
uti 6:te puncten af Malmö Recess; men lika tydligt visas der, att ”icke
någon hastig ombytning skulle admitteras, utan att folket i landet
blifva och dömas efter den lag de härtils nutit hafva och dem
aldra-bäst är kunnig, intill dess de Svenska lagen bättre känna och begripa
kunna.” Härigenom belyses stadgandet i Lunds Universitets gamla
Constitutioner, att Academi-Secreteraren borde vara juris Suetici et
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
