Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
radierande i mer eller mindre divergerande riktningar, ungefär som
stammen på trädet delar sig i hufvudgrenar, dessa i mindre och mindre,
tills de sista lösa sig i en mångfald af blad; den ena grenen får en
stark utveckling och hinner efter en mångfald af utgreningar till
kronans topp, den andra får en svagare, och den tredje afstannar
möjligen mycket snarU”
I en femte afdeining redogör författaren för skillnaden emellan de
artificiella systemerna och det naturliga. Vi hafva förut sett att
uppgiften för dem båda är olika. De artificiella systemerna hafva till mål
att underlätta formernas igenkännande, det naturliga systemets uppgift
är att gruppera naturalstren efter deras inbördes slägtskap. Vi hafva
äfven sett att methoden för konstruktionen af de båda slagen af
systemer i följd häraf blir olika. I det artificiella systemet är det hela
gifvet; man nedstiger från det allmänna till det euskilta; i det
naturliga är det enskilta gifvet och man uppstiger från det enskilta till det
allmänna. Det artificiella systemets method är analysen, det naturligas
synthesen. Det artificiella systemet tillhör en tidigare period i
vetenskapens utveckling, då formernas registratur och diagnosticerande var
målet; det naturliga deremot kunde först framträda, sedan man
inhem-tat nödig kännedom om formerna. Det artificiella systemet måste
sålunda föregå det naturliga. 1 den följande afdelningen, som har till
öfverskrift ”Botanisternas uppfattning och framställning af det naturliga
systemet,” visar författaren att kännedomen om arterna måste föregå
den om de högre enheterna. Slägtbegreppet blef först klart framställdt
af Linné; Ant. L. de Jussien bildade de naturliga familjerna. 1
förhan-denvarande arbete fastställas naturliga grupper af högre värde, hvilket
för närvarande är systematikens förnämsta mål.
I den sjunde afdelningen, som handlar om ”Formernas likhet
tillfölje af enahanda Organisations-plan, såsom motsatt likhet i vissa
partier eller om skillnaden mellan affinitet och analogi,” visar författaren
att redan C. A. Agardh (Aphorismi Botanici Lundæ 4819) antydt trenne
slag af likheter, af hvilka det ena motsvarar hvad man benämnt
analogi. Sedan har Fries närmare utvecklat skillnaden mellan affinitet och
analogi, af hvilka äfven den sednare inom hans system finner en
vidsträckt tillämpning. Fries synes emellertid hafva tillerkänt analogien
en större betydelse, än vår författare anser den i sjelfva verket
för-tjena, i det formerna inom en serie enligt hans förmenande alltid böra
hafva sina motsvarande former inom de öfriga. Det analoga blir
sålunda snarare en nödvändighet än en tillfällighet. Men de analoga
grupperna i det Friesiska systemet uppkomma helt enkelt derigenoro,
att inom hvarje af de tre på ståndarnes insertion grundade serier
grupper med germen superum och inferum upptagas, hvilka grupper då
blifva analoga på samma sätt som i sexualsystemets klasser
ordningarne monogynia, diagynia o. s. v. Analogien kan ej heller, såsom
några författare tyckas föreställa sig, betraktas såsom en aflägsnare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
