Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
äro mest skilda från den öfriga växtmassan och omgifna af yttre
skyddande delar, likaså måste de högre växterna anses desto fullkomligare
utvecklade, ”ju mera det propagativa systemets organer icke blott till
form och functioner äro skiljda från andra delar, utan äfven ju
fullkomligare de genom serskilt metamorpboserade organer äro liksom
af-slutne, och till vissa sammansatta organer (blommor) bestämdare
förenade.” Också antaga numera alla systematici, att växtens högre eller
lägre organisation är beroende af blommans, att de apetala växterna
äro lägre än de med dubbelt perianthium försedda, likasom äfven de
gamopetala äro högre utbildade än de eleuteropetala växterna.
Diclinis-men visar sig äfven bland -växterna antyda ett lägre stadium än
hermafroditismen. Men äfven bland de hermafrodita växterna anmärkes
af författaren en art diclinism, som antyder ett lågt stadium. Hos t.
ex. gräsen, öfverflyttas pollen från ståndarne i en blomma på pistillen
i en annan, hvadan blommorna sålunda till sin funktion äro diclina.
För en sådan uppfattning måste blommans symmetri angifva det högsta
stadium, emedan pollen endast kan befrukta pistillen inom samma
blomma. Den mera genomförda metamorphosen bekräftar äfven en
sådan åsigt Äfven inflorescensens beskaffenhet synes tjena till ledning
vid bestämning af en växts högre eller lägre utvecklingsgrad. Hos de
lägre växterna är nämligen inflorescensen starkt utbildad, men
blomman sjelf föga utvecklad. Blomstret synes der på visst sätt träda i
blommans ställe. 1 följd häraf kunna Synanthereerna, som af Fries ställas
högst, ingalunda betraktas som växtrikets högsta former, hvilket äfven
många andra omständtgheter t. ex. den bland dem rådande diclinismen,
det enkla perianthium tyckas bevisa.
I följande afdelning, som afhandlar ”mångfalden och betydelsen af
de grupper, som förekomma i naturen, uppställer författaren fyra
huf-vudtyper inom växtriket, ”hvilka, med afseende på de divergenser de
förete såväl sinsemellan som med phanerogamerna, torde anses såsom
homologa med den, som vi anse framställd hos Phanerogamerna.”
4:o. Hos Algerna är propagatious-organet den utbildade vextens
slutprodukt. För så vidt någon foecundation här äger rum, synes det
vara sjelfva fortplantningsorganet som foecunderas: Plantæ Sporogamæ.
2:o. Hos Hepaticæ och Musci är jemväl propagations-organet den
utbildade vextens slutprodukt; men propagations-organet kan icke
uppstå utan efter en föregående foecundation. Ett pistill-likt organ
(Ar-chegonium) innesluter den cellul, som befruktas; hvarefter inom den
befruktade cellulen föregår en följd af utvecklingar, hvilkas slut-resultat
är sjelfva propagations-organet: Plantæ Anthogamæ.
3:o. Hos de så kallade bögre Cryptogamerna utbildas
foccundations-organerna på en, den egentliga vexten föregående Thallus-bildning
(pra-thallium). Inom ett Gemmulan hos Phanerogamerna liknande organ
(”Ar chegonium”) finnes den cellul (=■ embryosäcken?), som befruktas;
hvarefter inom den befruktade cellulen bildas ett embryolikt organ, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
