Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Amnälanden af nya Skrifter.
Skrifter tillhörande Danska och Horska kyrkornas historia.
Aldrig hafva pappersfabriker, stilgjuterier och boktryckerier sä
flitigt arbetat som i våra dagar. Men icke kan man säga, att den
betydligaste delen af detta arbete, i öfverensstämmelse med ett aldre
förhållande, utföres i den egentliga vetenskapens tjenst. Man har
visserligen ingen rätt att anse denna vara Öfvergifven. Den skötes
tvärtom af mången med den vackraste flit och belönas äfven ofta
med den bästa framgång. Men mycket betydande resultater kan den
sällan lägga i dagen. Lifvet är större bland iiteratörerna än i lite—
raturen. Mången gren af denna är, åtminstone i norden, temligen
ofruktbar. Theologien utgör i viss mon ett undantag. Den religiösa
oron i tiden, de olika religiösa riktningar, som bos oss, såsom nästan
allestädes, med hvarandra kämpa, framkalla ett betraktande, ett
öf-vervägande, som gör sig synbart i skrift och i tryck, och åtminstone
emellanåt har en viss vetenskaplig character. Många genom omfång
eller djup rätt betydliga alster har väl detta betraktande icke
frambragt; det har mera varit apologetiskt, polemiskt och asketiskt än
strängt dogmatiskt eller exegetiskt. Att det dock är till och lefver,
visa dess frambringelser. Också på den historiska sidan af theologiens
område, hufvudsakligen dock på den national-historiska sidan, visar
sig någon verksamhet. Jemför man denna i de tre olika nordiska
länderna, synes den vara svagast i Sverige och starkast i Danmark.
För denna gång må några nyare till Danmarks och Norges kyrkohistoria
hörande skrifter anmälas. Arbeten, som kunna kallas källskrifter ocb
bland dem upplagor af äldre scnptores, må främst nämnas, och efter
dem egentligt kyrkobistoriska bearbetningar följa. Ref. börjar med de
Danska literaturalslren.
Under medeltiden tillegnade sig både Danmark och Sverige —
och väl äfven Norge, ehuru förhållandet der är mindre bekant —
en icke obetydlig del af utlandets asketiska iiteratur. Talrika upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
