Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ning, genom hvilken romanismen förnämligast lyckas fånga själar,
hvril-kas^sedliRa och religiösa intresse 9r underordnadt deras sinne för det
sköna, At den ädla katholicismen har han i »Ansgarius» egnat en
gärd, som tillräckligt ådagalägger, bnru fjerran hans nitälskan mot
ro-manismen är från blind fanatism. Äfven om uttrycken i »Rom förr
och nu» understundom böra prägeln af Förfcs naturliga uddigbet och
skärpa, sä rättfärdigas dock denna skärpa tillräckligt af sakens egen
beskaffenhet, särdeles af det s9tt hvarpå Rom nu bland oss upptrader.
Såsom ett litet prof af detta sätt må skriften n:o 2 tjena.
Obetydlig i sig sjelf är den dock för romanismens nuvarande både
ståndpunkt och förfaringssätt ganska betecknande. Grundtanken i
densamma är att menniskans salighet är tryggad genom hennes lydnad
för kyrkan — nemligen den romerska kyrkan — oafsedt hvad denna
kyrka bjuder. Hvad beldst hon bjuder, är välsignelsebringande, äfven om
det står i strid med hvad som ur skriften tydligen fiönes vara Christt
vilja och mening. Ty denna kyrka kan icke fela, då hon visar
vä-gen till salighet. Guds anda icke allenast bor och verkar i henne,
utan gör henne apostoliskt ofelbar. Men kyrkan är egentligen påfven
i Rom. Hvad påfven bjuder är således ovilkorJig lag för hvarje
samvete och handling; lydnad för denna lag, i verk och gerning så vidt
lagen blifver bekant, i sinnelag och uppsåt med hänseende till bvad
deraf är obekant, medför salighet oafsedt den handlings beskaffenhet,
i hvilken lydnaden uppenbarar sig, och oafsedt den ställning, i
hvilken menniskans inre för Öfrigt befinner sig. Allt går väl för den
enskilde och det allmänna blott det går enligt påfvens bud; ty allt
går då ock på hans ansvar. ”Katholik är den, som står i
gemenskap med katholska” (menas: romerska) ”kyrkan. — 1 gemenskap
med katholska” (romerska) ”kyrkan står den, som utan förbehåll är
henne lydig. Till fydnad emot kyrkan höra tro, bekännelse och
uppfyllande af de utaf henne föreskrifna pligter. . . . Om ock
någon antoge alla kyrkans läror för sanna, om han bekände sig till
dessa läror, om han äfven efterföljde de utaf kyrkan gifna föreskrifter,
men icke gjorde ^allt detta af uppriktig lydnad emot kyrkan, utan
fast-heldre derföre, att han genom eget eftersinnande och forskning
förmenade hafva öfvertygat sig, att dessa läror och föreskrifter voro sanna
och vissa, han vore i sjelfva verket icke katholik”. p. 10.
Hårda vilkor i en protestants Ögon! Är han verkligen protestant,
d. v. s. en evangelisk kristen, som upplyst af Guds ord med vaket
samvete älskar sanning och bekämpar lögn, så har han genom Guds
Andas vittnesbörd i ordet lärt att tro på Herren Jesus Christus, ocb
i denna tro, hvilken är verksam i lydnad för samma Herre, icke
allenast emottagit salighetens hopp, utan ock en förvissning, ja
måhända en försmak af denna Guds rikes herrlighet, som består i
rättfärdighet, frid och fröjd i den heliga Anda. Och nu ställes till
bo-nom den fordran, att han skall böja sig med ovilkorlig lydnad under
en annan spira, under en herrskarinna, hvars vilja och bud äro
bonom obekanta. Han skall ”tro, bekämpa och uppfylla de af henne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
