Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nas mol del romerska kyrkobegreppet, försvagas genom beskaffenheten
af det kyrkobegrepp, hvilket Förf. sjelf framställer såsom det rfltta,
såsom det lutherska. Nekas må ej att utredningen af detta begrepp
lemnar, såsom oss synes, åtskilligt att önska. För en nundre
tankevand läsare företer denna utredning till och med störande
motsigelser. Så när b. 1 p. 25 kyrkan definieras såsom »Guds den
uppenbarades rike p& jorden», och p. 26 säges: »i väsendet firo de» (Guds
rike och kyrkan)» utan tvifvel synonyma»; men sedan i noten p. 27
förekommer följande: »Huru förhåller sig nu Guds rike till kyrkan?
ätt de icke äro ett vittnar redan bönen: tillkomme ditt rike»,
hvilken tydligen förutsätter Gads riko oberoende af kyrkans begrepp och
före detta». För vår del måste vi tillstå, att den sednare
bestämningen, då Guds rike der otvifvelaktigt är likbetydando med Gods des
uppenbarades rike, synes ådagalägga att den förut gifna definitionen
ej är nöjaktig. Denna förmenta definition uttalar visserligen en sta
och betydelsefull sanning, nemligen att Gods den uppenbarades rike
på jorden förverkligar sig fullständigast i och genom kyrkan i
egentlig mening; äfvensom att dennas höga, från henne oskiljagtiga
värdighet är, att vara Guds, den uppenbarades rike på jorden; ja! att
kyrkan i sin helhet, lika väl som bvarje enskildt troende, Sr bådeeU
organ och ett föremål för Guds frälsande verksamhet på jorden. Men
bvad detta organ, hvad kyrkan i sig sjelf är finne vi ej dermed
nf-taladt, dess definition är icke dermed gifven. Vi hafva ännu ej
Unnat öfvertygas, att någon bättre, riktigare definition, än Augsburgiska
bekännelsens: »congregatio fidel i um» kan i lika korthet gifvas, all«’
nast man icke fattar uttrycket »congregatio» i den föraktliga
betydelsen af oordnad bop, utan i den betydelse, som föranledes af skrift«®
språkbruk, enligt hvilket hjord egentligen betecknar en skara
sammanhållen och ordnad af berdens röst, följande herden i lydnad fr
honom. Likaså m&sle vid ordet »fidelis» ej fästas hvilken betydde
som beldst, utan just den, som ordet bar i skriften, i lutherska
kyrkans bekännelse och dogmatiska språkbruk, nemligen betydelsen a(©
menniska, hvilken Guds heliga Andas verksamhet i ocb genom
nådemedlen fört till trons lifsgemenskap med hjordens herde, Herren Jesus
Chris t us, samt med hjordens öfriga medlemmar, och hvilken af
sant-ma verksamhet medelst samma nådemedel i denna gemenskap qW"
bålles. — Denna congregatio fidelium, d. ä. kyrkan, ledes och styr«
på ett synnerligt sätt genom sin Herde Jesus Christus och hans bd>"
ga Anda, och är derigenom i aldra egentligaste mening »Gads, døs
uppenbarades, rike på jorden».
Så vidt vi förstå är det ock denna åskådning, som uttrycker sig
i följande Förfcs ord h. 1 p. 27 »på den hos de troende väckta
öf-vertygelsen om Hans (Christi)» gudomlighet, såsom på en klippt
grund, skall Han sjelf bygga sin kyrka, d. ä. genom den af Fadren
i Honom utgående, den eviga sanningens heliga Ande, i oäodlig föf
spridning, verka en helig gemenskap mellan dem, som
emottagadenna Ande, och på denna väg skall Han till allt större omfattning oen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
