- Project Runeberg -  Nordiska Hjältesagor /
113

(1905) [MARC] Author: Kata Dalström - Tema: Children's books
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

113

väsen. Hon var klädd i skinnkjol och hade en stor järnstaf
i handen.

Odd gick genast upp på berget, hvarest björnen stod, tände
eld i munnen på honom och atsköt en pil genom det öppna
gapet. När Gnejp hörde pilen hvina, höll hon upp handen till
skydd och pilen studsade tillbaka som om den träffat sten.
Därpå sade hon: »Nog höfves det något skarpare och bättre».

Odd tog då en af Guses-pilarne, lade den på bågen och
sköt af. Äfven denna gång höll jättekvinnan handen för till
skydd, men nu gick pilen rätt igenom handen in genom ena
ögat och igenom hufvudet. Därpå flög den åter tillbaka till
Odds båge.

»Det var märkvärdigt», sade Gnejp, »men framåt skall jag
ändå.»

Men då susade åter Gusespilen och flög igenom det andra
ögat, och nu var Gnejp blind.

»Det hade varit bättre att vända förr», sade Gnejp och
begaf sig åter hem det fortaste hon kunde. Men Odd och
hans folk tyckte, att hon endast fått en välförtjänt lön för sina
onda planer mot dem.

Sedan sade Odd till Asmund: »Nu borde vi följa efter
och se hvar Gnejp är hemma».

De rodde alltså efter och funno, att hon tog vägen uppåt
fjällen. De gingo i land och följde efter, Odd beväpnad med
sin båge och pilkogret på ryggen. Uppe på fjället funno de
en rymlig håla, hvilken upplystes af en stor stockeld, som
flammade midt på golfvet. Rundt kring elden sutto
jättekvinnor i en ring och i ett högsäte en väldig svarthårig jätte,
just ej så särdeles vacker. Aldrig tyckte sig Odd och Asmund
hafva sett större menvätte.

Jätten sade: »Hvar är vår tjänare, som ej bringar oss
mat i dag?»

»Här är jag», svarade tjänaren i det samma. »Mat bringar
jag dig ej men väl dåliga nyheter. Din dotter har kommit
åter, men Odd har skjutit ut båda ögonen på henne, och hon
har hvarken dödat Odd eller någon af de andra.»

Dalström, Nordiska hjältesagor, g

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:53:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/norhja/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free