Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Spörsmålets vikt och svårigheterna vid dess behandling - 2. Arbete, arbetstid och normalarbetsdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RR AS ERE Ng 3 RR KR ARE RER KR SNARARE
Å
PER SA Ke
fy
AFA RSRRINRSRTINVEET AS AT
5 F
nn
lea
ER OR EA
:
Vr SNR
ST SENSOR SA SEM SPETSEN FRA
RREME SR RSLAREAS ELb
På å sak RR Pe Sr RR RRE
REA ar on R
öfverskattande af reformen.
4 NORMALARBETSDAGEN.
forskningens mogna, allmänt erkända resultat. Hvad be-
träffar nationalekonomins praktiska sida, vetenskapen om
det social-politiska ingripandet, behöfver det knappt fram-
hållas, att den befinner sig i ett ännu mer ofullgånget
skick. |
Härtill kommer, att våra dagars stora rörelse för en
lagstadgad förkortning af arbetsdagen i hufvudsak är en
intressefråga för de samhällsmedlemmar, kroppsarbetarne,
hvilka af naturliga skäl äro mindre skolade i allmänna
värf och mindre utvecklade i intellektuellt hänseende än
de flesta andra.
Äro vi på förhand ovilligt stämda mot normalarbets-
dagsrörelsen, ha vi sålunda rätt många och betydelsefulla
skäl att under diskussionen ej draga en oridderlig (och
för öfrigt ovetenskaplig) fördel däraf, att de framstälda
idealen ofta äro sväfvande och de anförda skälen stundom
synbarligen motsäga hvarandra. Det är härvid — som
städse i snarlika fall – alldeles oriktigt att fordra, att
motståndaren skall kunna öfverbevisa en, utan att man
underkastar sig mödan att på ett förnuftsenligt och opar-
tiskt sätt själf pröfva saken. ÅA andra sidan böra per-
soner med förutfattad sympati för normalarbetsdagen af
enahanda skäl afhålla sig från okritiskt tvärsäkra ut-
talanden, hvilka allt för lätt kunna leda till ett oafsiktligt
Ö Arbete, arbetstid och normalarbetsdag.
Under ofta använda ord dölja sig ej sällan rätt be-
tydande begreppsskiftningar. Låt oss därför anmärka, att
vi här med arbete uteslutande förstå arbete i samhälls-
hushållningslärans mening; sålunda: en mänsklig kraft-
ansträngning, hvilkens ändamål är att frambringa en eko-
nomisk nyttighet (ett ekonomiskt värde") — d. v.s. att
frambringa något, som kan tjäna att tillfredsställa männi-
skors ekonomiska behof. Yttersta driffjädern till allt
arbete är sålunda (det ekonomiska) behofvet — och på
samma gång bestämmer behofvets storlek i viss mån den
nödiga arbetsmängdens storlek. Ett exempel skall för-
tydliga detta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
