Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Normalarbetsdagen ur nationalekonomiska synpunkter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FNS nr kse sd tott nn HRT AT YIKEN RR
BETEISENIESEN FAT ie
RN t
2 " NORMALARBETSDAGEN.
och särskilt öfver sina arbetsförhållanden (arbetstidens
längd m. m.) är uppenbarligen ytterst ringa, då han —
af ekonomiska växlingar, kriser, införandet af nyuppfunna,
arbetsbesparande maskiner, godtyckligt inskränkande af
produktionen genom kapitalistringar o. s. v., öfver hvilka
han alls ej är herre — kan tvingas att välja hvilka ar-
betsvillkor som hälst eller att svälta i hjäl. Ett sådant
val är ej ett fritt val; och det är en grym lek med ord
att kalla ett sådant tillstånd frihet.
Kommer man nu med invändningen, att normalarbets-
dagen vore ett intrång på näringsfriheten (eller på fri-
heten, som uttrycket vanligen lyder) — spörja vi: på
hvilken näringsfrihet, på hvilken frihet? Väl ej på
någon, granskarens inbillning oklart föresväfvande, idealisk
näringsfrihet, utan på den modärne lönarbetarens närings-
frihet, sådan den i själfva värket är. Det är ej svårt att
se, att normalarbetsdagen är en högst väsentlig ut-
vidgning af denna frihet. Ingen människa önskar neka
en man rättigheten att arbeta så länge han behagar;
samhället gör blott anspråk på rätten att hindra honom
från att sälja sitt öfverskottsarbete på ett sådant sätt, att
andra arbetare därigenom bli nödsakade att arbeta lika
länge som han. Inseende detta har en af statssocialis-
mens största fiender i England skrifvit: "Detta århundrade
har bevittnat två stora upptäckter på regeringsvetenskapens
område. Den ena är: den ofantliga fördelen af frihandel.
Den andra: den fullkomliga nödvändigheten af att skydda
arbetaren på lagstiftningens väg.” |
Låt oss nu se, hur normalarbetsdagen skulle invärka
på arbetarnes ekonomiska trygghet — d. v. s. på två
svåra, för vår tid synnerligen utmärkande socialekonomiska
missförhållanden: de periodiskt återkommande ekon o-
miska kriserna och den beständiga, sig under kriserna
på ett förfärande sätt förvärrande arbetslösheten.
En normalarbetsdag betyder otvifvelaktigt ett höjande
af arbetarnes lefnadsvillkor — ty den stäfjar den af
låga löner beledsagade urartningen af arbetarståndet,
hvilken följer med omåttligt lång arbetstid. Ju mer ur-
artat arbetarståndet är, dess mindre konsumerar det —
och desto våldsammare bli kriserna, hvilkas yttersta
grund just är brist på konsumtionskraft (eller rättare
köpkraft) i samhället. Kriserna sägas i dagligt tal bero
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
