Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Normalarbetsdagen ur nationalekonomiska synpunkter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATIONALEKONOMISKA SYNPUNKTER. 115)
normalarbetsdagen utan förminskning af arbetarnes dag-
eller veckolön eller annan försämring af deras lefnadsvillkor.
Läran om folkökningen samt om jordens och det
mänskliga arbetets alstringsförmåga, läran om arbetslönen
och läran om utrikeshandeln skola förse oss med lika
många olika grupper af skäl för och mot.
Somliga nationalekonomer anse, att de närvarande
befolkningsförhållandena äro främsta orsaken till fattig -
domen och sålunda också till de öfvermåttan långa ar-
betstiderna. De tro nämligen, ätt befolkningen i de civili-
serade länderna redan hunnit bli så talrik, att man (i
följd häraf och icke i följd af några andra omständig-
heter) nödgats odla jord, hvilken är så ofruktbar, att den
nätt och jämt förmår afkasta, hvad arbetaren behöfver
för ett nödtorftigt litsuppehälle. De medborgare, som
arbeta under dessa ogynnsamma naturförhållanden, kunna
uppenbarligen icke förkorta sin arbetsdag utan att för-
korta sin lön. Om vi nu antaga, att dessa jordarbetare
konkurrera fullkomligt fritt med alla andra arbetare i
samhället, så är det klart, att inga arbetare kunna afkorta
arbetsdagen utan att förlora en del af den nu gängse
årsinkomsten — så vida icke folkstocken minskas. I
den frivilliga inskränkningen af befolkningssiffran skulle
man då äga det enda dugliga medlet mot nästan alla de
viktigaste sociala krämporna.
Det är en egendomlighet för denna och många andra
invändningar mot normalarbetsdagen, att de innebära ett
förbiseende eller ett underskattande af den roll, som den
mänskliga arbetskraftens alstringsförmåga spelar i pro-
duktionen.
Vi tänka här på den mänskliga arbetskraftens genom
civilisationen stegrade alstringsförmåga till skillnad från
jordens naturliga alstringsförmåga. Ett exempel skall
förtydliga meningen. Antag, att en jordegendom består
af tusen lika stora, men icke lika fruktbara jordlappar,
samt att det finns tusen lika starka och skickliga arbe-
tare, som den ena efter den andra, samt alldeles obero-’
ende af hvarandra, börja odla hvar sin jordlapp. Antag
vidare, att den först anlände arbetaren får det frukt-
baraste jordstycket samt så undan för undan, tills den
sist anlände (d. v. s. den tusende i ordningen) får nöja
sig med det allra ofruktbaraste af allesamman. Om nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
