Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Normalarbetsdagen ur nationalekonomiska synpunkter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATIONALEKONOMISKA SYNPUNKTER. 19
gen af normalarbetsdagens nationalekonomiska betydelse,
hvilken föreställning vi ha om förhållandet mellan jordens
alstringsförmåga, det mänskliga arbetets alstringsförmåga
och nationalvälståndet. Innan vi sökt afgöra, huruvida
normalarbetsdagen öfver hufvud är egnad att göra pro-
duktionen dyrare eller billigare, kunna vi nämligen ej
bilda oss en föreställning om arten af dess invärkan på
lönarbetarnes lefnadsförhållanden.
Frågan blir nu, hvad inflytande en förkortning af
arbetsdagen kan ha på nationalförmögenhetens fördelning,
d. v. 8. på arbetslönens storlek. |
En af vetenskapen visserligen för länge sedan all-
mänt öfvergifven, men i riksdagsdebatter och tidningsar-
tiklar ännu spökande lära säger, att det finnes i samhäl-
let en för kortare tider oföränderlig mängd af nyttigheter,
ur hvilken samtliga arbetslöner betalas (liksom ur en gifven
fond eller "lönfond’). Vore denna lära riktig, att i ett
gifvet skede finns en oföränderlig kapitalmängd, ur hvil-
ken arbetslönerna betalas, skulle sysselsättandet af nu
arbetslösa medborgare (hvilket man motser skola bli den
omedelbara följden af normalarbetsdagens införande) uppen-
barligen ansenligt nedtrycka lönerna.
Sanningen är emellertid, att samhällets förmåga att
betala arbetslöner icke beror på storleken af en viss del
af kapitalisternas rörelsekapital, utan på storleken af samt-
liga medborgares inkomster. En social förändring, hvilken
(som normalarbetsdagen) sannolikt medför ett förökande af
nationalförmögenheten, kan sålunda näppeligen förkastas
på grund af någon "lönfondteori’’.
Många anhängare af normalarbetsdagen påstå, att den
skulle höja löverna genom att minska anbudet på arbetare.
Detta påstående stöder sig stundom på förutsättningen, att
åtgärdens omedelbara och beständiga följder skulle vara
desamma. En allmän förkortning af arbetsdagen skulle
visserligen tvinga många arbetsgifvare att anställa flera
arbetare. De arbetslösas antal skulle minskas och arbe-
tarne ha större lätthet än förut att tilltvioga sig högre
lön. Som vi redan sett, skulle dock produktionsmetoder-
nas förbättring i sinom tid tämligen allmänt upphäfva
denna värkan. Blott i det fall, att dubbla arbetarskift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
