Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Giljarefärden af Bias
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de andras såsom när solen om morgonen går upp
och förtager stjärnorna deras sken.
Och de två kämparne redo fram så nära, att
de noga kunde betrakta kungadottern och blifva sedde
af henne. De glömde att hälsa på hvarandra och
glömde bort striden samt vände sina hästar med
hufvudena mot staden för att betrakta den fagra
kungadottern.
Men då började folket på murarne att knota,
och kungadotterns härold blåste då upp en
krigs-fanfar.
Vid ljudet af trumpeteme störtade då riddarnes
hästar mot hvarandra såsom två stormvindar om hösten
och insveptes snart i ett sådant moln af dam, att
stadens innebyggare intet kunde se af striden.
Men de hörde rasslet af vapnen och de bäfvade
vid klangen af svärdens slag mot sköldarne, och de
blinkade vid gnistorna som flögo ur dammolnet, när
svärdsäggarne möttes och när hästhofvarna slogo mot
stenarne.
Och de höllo andan af oro vid riddarnes
maningsrop och hästarnes frustande, och det var som alle
känt att det gälde lif och död.
Men de två riddarne voro lika starka och lika
tappre, och striden räckte hela dagen utan att
någondera kunde vinna seger. Först mot aftonen såg man
en häst med tom sadel fly ur dammolnet och
försvinna från slätten.
Månge tyckte sig då känna igen riddar Valivans
häst, och detta besannades då alla kort därefter sågo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
