Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Giljarefärden af Bias
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och du bjöd mig hvila på silkesbolstrar blå, och när
jag somnat af trötthet och välplägnad, lät du under
sömnen smida mig i järn. Då satte jag mig i sinne
att bära bojorna till dess du komme till mig, blott
för att visa dig det jag alltid ville vara undergifven
ditt behag, blott jag finge älska dig. Och ännu älskar
jag dig, ännu ser jag i dig en gudinna, ännu har du
mitt hela hjärta.»
»Jag ville blott pröfva om ditt sinnelag vore
troget», svarade kungadottern. »Om du nu tågar ut
mot riddar Valivan, så vill jag gifva dig detta guld
och silver. Om du dödar honom, så far du blifva
min. Du skall ock få hela mitt rike i våld.»
När Olar Adelin detta hörde, spred sig ett
sken öfver hans anlete, och han syntes liksom
förklarad. »Skatter och riken aktar jag föga», sade han,
»men for dig vill jag kämpa för att dö eller vinna
dig.»
Då spände kungadottern sjelf både brynja och
hjälm på Olar Adelin och omgjordade honom med
svärd.
Och så drog Olar Adelin ut för staden att kämpa
mot riddar Valivan. Och alle stadens innebyggare,
store och små, män och kvinnor ville skåda striden,
men ingen vågade sig utom murarne. Kfpgadottern
och alla hennes fruar och jungfruar satte sig på
högsta krönet af muren. Och de suto alla i en krets
och voro högtidsklädda, och aldrig hade man sett
en fagrare flock af kvinnor. Men kungadottern var
fagrast af alla, och för hennes fagerlek förbleknade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
