Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ”Mammas perla” af Onkel Adam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
honom; ty han var så gammal att det var rent af
omöjligt för en flicka att älska honom.
Under allt detta oväsen satt rektorn hemma hos
Louise och hennes mor och på ingen af dem kunde
man märka hvarken galenskap eller hat.
»Gubbstuten har goda inställsgåfvor», sade en
Louises kusin, en lång, slätkammad ungdom, som
slagit sig på handel och hade en galanteribod vid
storgatan. »Han plottrar i henne så mycken lärdom,
att hon kommer i sjunde himmelen; ty fastän Louise
är en bra flicka och vacker som f—n, så har hon
ändå stora anlag att blifva blåstrumpa och herran vet
om hon icke (i all tysthet förstås), skref ihop vers
eller romaner —; och gumman — är ett pjåk, så
moster min hon är.»
Så sade kusinen, som möjligen (vi veta det dock
icke säkert) haft sina tankar på Louise Westerlind
och tänkt — går min affär bra, så skall jag ta henne
fastän hon ingenting har.
Det händer nemligen ofta, att man, då allt går
väl, faller på den idéen att vara ädelmodig.
Men trettio år ha gått och nu kunna vi lösa
gåtan, som var alldeles olöslig för samtiden. Saken
var helt enkelt den att Louise Westerlind hade ett
klart, godt, tänkande hufvud och en ej obetydlig grad
af fyndighet som, om hon uppträdt inför en publik,
som författarinna eller ~>å en theater, skulle skaffat
henne titeln af snillrik; nen i den lilla staden hade
man icke något sådant, om man undantar gamla
kammarherren Gyllenpamp, »som vunnit priset» och på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
