Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf Vasa och Peder Kansler (Sunnanväder) af A. G. Ahlqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
miles», — en värdighet som bland annat berättigade
sin innehafvare att göra anspråk på grefligt namn och
vapen. Det visade sig dock snart, att den granna
titeln ej medförde skydd för den påfliga stolens
bannstrålar. Då Sten Sture d. y. dött af sina sår och
hans ädla enka Kristina Gyllenstjerna sökte rädda
sitt folks och sin familjs framtid, anförtrodde hon
Peder Kansler en vigtig beskickning. Han afgick
nämligen till Polen för att anropa dess konung om
hjelp och tillika bringa den unge Nils Sture, herr
Stens och fru Kristinas äldste son, i säkerhet. För
att kunna verka med så mycket större framgång förde
han med sig, som krönikan säger, »ett godt stycke
penningar och solv», — enligt en annan uppgift ej
mindre än »åtta tunnor penningar». Beskickningen
blef icke dess mindre fruktlös: hennes hufvudman
lyckades ej erhålla något understöd åt sitt land och
råkade dertill sjelf i fara. Kristian II hade icke
lem-nat denne sin fiende ur sigte. För att dock skada
honom på något sätt, utverkade han den 13 Maj
1520 en påflig bannlysningsbulla öfver »den
förtappade sonen Peder Jakobsson», hvilken den verldsliga
makten uppmanades att gripa, hvar han än månde
befinna sig. Den bannlyste blef likväl ej oroad i
Danzig, der han vistades till 1522, då han återvände
till Sverige.. Här hade en ny tid inträdt, och den
af konung Kristian förföljde prelaten, som väl redan
blifvit fri från sin bannlysning, mottogs med aktning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
