Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några dagar hin sidan Sundet af Lea.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Men jeg kan ikke lide den Slags,» svarade
silf-verrösten med en liten dragning åt gråt, en
förtjusande dragning. »Må jeg så hellre gå, hvis jeg
også skulle dö deraf} ti — gjöre dig imod vil
jeg ikke ...»
Och så hördes en snyftning, som när ett
sömnigt litet barn icke riktigt vet hvad det vill, och vi
tyckte oss se, fast det var mörkt, hur ett ljuslockigt
hufvud lutade sig mot en bred skuldra, lutade sig
med barnslig hängifvenhet.
»Skal vi så fortscette vor Veir» frågade
silfver-stämman ännu mattare. »For di?i Skyld, Holger,
må jeg gå tils jeg knceler — alt for din skyldl...»
»Du skal ikke gå, czlskte,» svarade den vackra
manliga stämman, och löftet beseglades af en lång
kyss — efter hvad vi kunde förmoda af pausen.
» O, jeg vilde bcere dig på stcerke JErme gjennem
Ver den, bcere dig som Modren si t kicereste lille
Barni Du vilde gå for min Skyld, vilde offre
din Villie og dine Krcefter for et eneste Ord af
mig — be fal nu, o g det er mig der fölger dit
minds te Vink! ...»
%
Tvänne förbigående tände i det samma sina
cigarrer midt för de älskandes berså, och elden
blossade upp just lagom länge för att låta oss genom
de icke synnerligen täta löfväggarne upptäcka ett
förtjusande litet ljuslockigt hufvud, lutadt intill ett
svart — Kandidatens!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
