Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Årskrönika - Literaturöfversigt - Statistiska uppgifter - Litteraturöfversigt Oktober 1876—September 1877 af Karl Warburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stälda af Carl Larson, som här ytterligare lemnat
prof på en ganska sällspord idérikedom; till C. H.
Rydbergs öfversättning hafva användts de välkända,
mycket nätta teckningarna af V. Pedersen och de
berömda ritningarna af Lorentz Frölich. —
Miinch-hausens öfverdådiga lögnsagor utgifvas i V. E.
Omans öfversättning med Dorés plancher, Fjalar
har öfversatt en sagosamling af Villa Maria kallad
Elfvalek, och den gamle nyromantikern Brentano
har fått sin saga om Gockel, Hinkel och Gockeleya
tolkad till svenskt tungomål.
Reseskildringarnas fält är icke heller
ofruktbart. Lusten att resa är gammal i nordanland och
från hedenhös älskar nordbo att höra täljas om
färder till främmande trakter. De sista åren har
intresset företrädesvis varit fäst vid de moderna
vikingafärderna mot norr, där bytet varit ökad insigt i
kännedomen 0111 trakten kring nordpolen och där
svenske män skördat större och ädlare ära än den,
som kom forntidens sjökonungar till del. Detta
år hafva dock våra nordpolsfarare nöjt sig med att
tolka, hvad utlandets framstående färdemän haft att
berätta om lifvet i ishafvets näjder. Professor Thore
Fries har nämligen med vår litteratur börjat
inför-lifva Julius Payers Upptäckts-resor i norra
polhaf-vet och d:r A. Stuxberg har öfversatt Weyprechts
Bilder från höga Norden. — Färden öfver
Wester-haf har ännu till .senaste dagar visat sig äga en mäktig
dragningskraft både på hög och låg, och skildringar
från det trots sina »hundra år» ännu så unga
Amerika äga alltjämt sin stora läsekrets, synnerligast när
de framträda i så behaglig form som den Harald
Wieselgren användt i sina lediga resebref »Öfver
Atlanten», hvilka —. ehuru ursprungligen afsedda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
