Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klockljuden af Ester
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ända dit, funnit något som saknades bland all hans
prakt och som icke kunde fås för penningar: det
var förnöjsamheten i den fattiga stugan. Gumman
spann så flitigt, barnet lekte så gladt, och för den
frid, som hvilade under silfret på den gamlas panna,
och den oskyldiga fröjd, som log i barnets öppna
blick, skulle han gerna den första dagen velat gifva
sin bästa ridhäst, den andra sitt rikaste smycke’ och
den tredje hela sitt slott med alla dess skatter; men
det stod icke att få för guld.
En dag — det var en stilla morgonstund —
red slottets herre i vildt traf genom skogen. Han
hade haft en hemsk dröm, att hans tjenare bestulo
honom, hans gemål lade försåt för honom och hans
barn längtade att få dela arfvet; och drömmens
bilder buro allt för troget verklighetens drag för att de
skulle kunna jagas bort med nattens spöken. Hu!
nej, de förföljde honom, de smögo sig in på honom,
de veko ej bort. De jagade hans löddriga häst öfver
stock och sten och det ädla djuret sporrades af sin
herre allt hårdare och hårdare. Flämtande och med
vidgade näsborrar sträckte det ut i vildt språng och
vågade icke stanna förr än det såg fristaden, den
lilla stugan i skogsbrynet.
Der låg den på sin kulle så solbelyst, som hade
natt och mörker aldrig varit, der qvittrade svalorna
under den låga takfoten så gladt, som hade ett högt,
dystert slott aldrig funnits, men der inne i stugan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
