Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Min logekamrat af Jo. Jo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Fins här inga andra kulisser än det här usla
rummet, herr grosshandlare?» sporde jag verkställande
direktören och teateregaren.
»Herrarna ha väl dekorationer med sig?»
genmälde spetsbofven.
»Ja, kraschaner och ordensstjernor — förstås»,
replikerade jag med spändt bröst, liksom jag haft
rätt att bära dem utom scenen.
»Hur ska vi då bära oss åt, bästa herr
premieraktör?»
»Tror herr grosshandlarn, att vi äro vanliga
lands-ortshistrioner, som kånka med sig hus och hem och
en Noaks ark med attributer?»
Mannen såg förtviflad ut, men Stjernström och
jag hittade på råd. Någon målare fans ej för
tillfället i den stora staden, ty han var stadd på
expedition ute å länets herrgårdar. Nåväl. — Min
kam-rat och jag fingo låna ett par arbetsbluser; en
husdräng blef vår’ bispringare och skaffade oss
gråpapper, limfärg och penslar.
På en enda förmiddag målade vi en pelaresal
och en skog. Gör mig det efter, Marcus Larson,
Rogberg eller Ahlgrensson! — Vi lågo halfdubbla af
skratt, när vi fulländat vårt storverk, men det var
dock fulländadt.
»Jag kan lifligt föreställa mig fulländningen»,
interfolierade jag som åhörare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
