- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1888. Femtonde årgången /
72

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lycksalighetens ö. Små skildringar från Södra Kvarken. Af Chicot

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och röt ät honom: »Si sä nu dä Bergström, lätta
hopp döm, Bergström, lätta hopp döm och lät döm
få sej jen rejdin polska!»

Mellan danserna bjödos starkvaror och sötslisk,
kaffe och dopp omkring på bricka. Gossarne sutto
i knä på flickorna och blefvo allt rödare, ömmare och
mer hviskande, ju flera glas gingo åt. Men till slut
uppstod ett allmännare, lifligt afhållet slagsmål mellan
några af de främmande och bygossarne. De
trumfade på hvarandra af hjertans lust och visade mycket
så kalladt >;holländskt mod», tills samtliga somnade
eller försvunno. Frampå dagen kommo de emellertid
tillbaka och togo för sig af hvad som fans kvar, glodde
på hvarandra i början, men blefvo snart vänner igen,
synnerligen sedan flickorna kommit med kaffet.

Och Hanna, som hela tiden sett ut som om hon
skulle gått till döden för hvarje dans och ej en sekund
någonsin dragit sin stora mun till ett småleende,
förklarade, att hon aldrig i sin tid haft så roligt. Men
så befinner hon sig också på Lycksalighetens ö.

* *

*



Kustbarnen och öfolket äro från barnsben vana
vid sjön, och det är en sann fröjd att se deras smä
pojkungar kasta sig i en ökstock, få upp ett gammalt
trasigt focksegel, som hört till någon skötbåt och länsa
ut på gatten mellan skären. En hvitbåring, med
händerna omsorgsfullt stuckna i de gammaldags,
karlavulna, nedåtvikta byxfickorna, sitter på aktertoften,
hållande styråran under ena armvecket och ser så
tvärsäker ut, som om han seglat rundt Cap Horn ett
dussin gånger. Det generar alls icke deras unga armar
att sedan ro sin träbläs hela milen mot sjö och vind.

Men riktiga sjömän blifva de sällan »med tiden».
Utmärkta kustfarare på båtshaksvatten, få de icke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:05:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nornan/1888/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free