Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalmar och Gripsholm. Af Gustaf Upmark. Med illustrationer af F. Lilljekvist samt efter fotografier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
smala och branta trappor, till en del uppdragna i
spiral genom murarna. Liksom i den samtida tyska
arkitekturen framträder äfven här renässansen
hufvud-sakligen i detaljerna och i den dekorativa utstyrseln,
och åtskilliga dyrbara lemningar af denna dekoration
ha bibehållit sig från slottets första århundrade. Hit
hör i första hand hertig Karls sängkammare, vanligen
kallad Johan III:s fängelse, med dess fullständiga,
enkla, men effektfulla inredning och väl bibehållna
målning. Hit höra vidare flere plafonder, både i nedre
och öfre hufvudvåningen, bland hvilka särskildt böra
framhållas taket i drabantsalen med årtalet 1543 samt
det rikt komponerade, men i enkelt material utförda
taket i konseljrummet. Spår af den äldre utstyrseln
torde för öfrigt dölja sig här och hvar under den
nuvarande inredningen. En ny blomstringstid upplefde
slottet under Hedvig Eleonoras, »riksenkedrottningens»
långa och kraftfulla regemente mot slutet af
1600-talet och i början af följande århundrade. Det är den
karolinska stilen, barocken, som här håller sitt intåg.
Nu tillbygdes den s. k. drottningflygeln på slottets
sydöstra sida. Det höga vattentaket från vasatiden med
dess två fall nedtogs och ersattes med ett enkelt mot
gårdsidan sluttande tak, hvarigenom slottet förlorade
en väsentlig del af sin ålderdomliga karakter. I stället
för den forna skyttegången, hvilken löpte långs
yttersidan af slottet under takfoten, kommo nu flere räckor
af smårum, förenade genom en åt gårdsidan anbragt
korridor. Af den inre dekorationen från denna tid
har det mesta fått ge vika för nyare anordningar.
Rococoperioden, frihetstidens stil, har ej efterlemnat
några spår i den fasta inredningen, men så mycket
mera genomgripande voro de förändringar, som egde
rum under slottets sista glansperiod, Gustaf III:s tid.
Den nyklassiska smaken, Ludvig XVI:s stil, förde
härvid ordet och för dess nyktra, ofördragsamma upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>